(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jodå, en gammal DBS har jag. Ingen sådan där Skeppshults-hot damcykel, utan en vanlig tråk-damcykel, numera tämligen rostig. Jag fick den i födelsedagspresent av det förhatliga pundarexet. Jag antar att han hade stulit den. Jag orkade aldrig utreda det närmare, då. Kände mig bara allmänt stressad och helt oglad och förpassade den ut på balkongen.
Jag kan cykla till vårdcentralen, det är bara 4 km. Så det gör jag. Med sorgligt otränade ben och särdeles ful hjälm trampar jag iväg, bort längs vägen, över småbäckarna, ginar över grusvägen, förbi hagar och åkrar, hästar och kor, grönskande träd och vitsippor, i koskitlukt och fågelsång. På åkern före busshållsplatsen går toftviporna och från gården strax innan bron gal tuppen. Alla jag möter hälsar.
Sedan kommer bron. En smal bro utan vägren. Räcket sitter kant i kant med bron och det når mig till höften när jag sitter uppe på cykeln. Känns det som. Och jag är höjdrädd så inihelvete. Så jag lägger mig mitt i körbanan, trampar, trampar, trampar, håller blicken rakt fram och försöker bara koppla bort mig. Min fasa är att jag ska hamna i ett möte, så att jag ska tvingas ut intill räcket. Bara vetskapen om att jag var nära skulle väl få mig att vingla, välta, fara rakt ut över...
Nä, jag kommer nog att ligga kvar där, mitt i. Bilarna får vänta och köra förbi mig en i taget. Och blir de sura, ja då får de väl bli det.
Majbrasan har brunnit ner. Ungarna sover. Jag har en extra ledig dag att se fram emot.
Kommentarer:
[2009-04-30 23:18] siv: Njut av dagen, kära Skylla! Kram!
[2009-05-01 20:22] Havregryn2: Fick så varma sommarkänslor när jag läste om din cykelväg bland vitsippor och koskit men sedan... när jag kom till biten om bron, fy vad läskigt! Det är som att läsa värsta Stephen King-boken eller något, blir riktigt rädd!
Håll i dig ordentligt i cykeln, eller skulle du inte kunna hoppa av och leda den?
[2009-05-03 18:54] Skylla: @Havregryn2: Njae, jag vill helst inte vara nära räcket överhuvudtaget, och det går ju trots allt fortare att komma över med cykeln. Men skulle jag nu tvingas riktigt nära, så kliver jag nog av. Blä, jag ryser bara jag tänker på det :(
[2009-05-05 17:28] Kandidat Dro: Dasset Bakom Dvängen ;-)
[2009-05-05 21:42] Skylla: KD: 'Dasset Bakom Svängen'?! Aha! Så 'Döden Bakom Styret' är inte universellt, då? ;)
[2009-05-05 21:46] KD: Tur att du fattade vad jag menade, när jag hade så bråttom att jag inte kunde skriva rätt. Näe, i Västergötland gick inte Döden hem ... det var dasset som gällde :-)
[2009-05-05 21:48] Skylla: KD: Först läste jag det som: 'Dasset Bakom DVÄRGEN' och fattade ingenting, ha ha! :)
[2009-05-06 12:25] KD: Ha! Ha! Det var faktiskt ännu roligare :-)
torsdag 30 april 2009
onsdag 29 april 2009
Sketonge!
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jag var så väldigt glad över att mina alldeles egenhändigt frösådda buskpioner, som äntligen fått komma i jorden efter att ha tillbringat sina liv i krukor, faktiskt överlevt sin första vinter här i zon V.
Igår när jag kom hem från jobbet gick jag ett varv runt tomten och vad får jag se?! Jo, Trollungen har gått och knipsat av två knoppar - de enda som kommer vad jag kan se - och kastat dem i rabatten. Sådant, mina vänner, framkallar blödande hjärtan. Ack! Jag som äntligen skulle få se dem i blom, se vad det blev av dem, vilken färg och om bottnen är svart, som man nu kan vänta sig av en rockii-hybrid.
Det var nog det här i trädgården som smärtar mig allra, allra mest att han förstörde. Och jag begriper inte ens hur han lyckades hitta de där små knopparna, för de var då verkligen inget stort och flashigt i sitt nuvarande tillstånd, även om blommorna fullt utslagna kan bli nästan tallriksstora. Jäkla unge!
Kommentarer:
[2009-04-29 20:53] BettyB: Nej, vad jobbigt.
[2009-04-29 20:54] AnnA: Åh, mitt hjärta blöder med ditt <3
[2009-04-29 21:09] Ipppo: Åh, nej!!
[2009-04-30 09:12] Malena: :-( snyft
[2009-04-30 10:37] nirak: Hoppas hoppas på fler knoppar!
Jag var så väldigt glad över att mina alldeles egenhändigt frösådda buskpioner, som äntligen fått komma i jorden efter att ha tillbringat sina liv i krukor, faktiskt överlevt sin första vinter här i zon V.
Igår när jag kom hem från jobbet gick jag ett varv runt tomten och vad får jag se?! Jo, Trollungen har gått och knipsat av två knoppar - de enda som kommer vad jag kan se - och kastat dem i rabatten. Sådant, mina vänner, framkallar blödande hjärtan. Ack! Jag som äntligen skulle få se dem i blom, se vad det blev av dem, vilken färg och om bottnen är svart, som man nu kan vänta sig av en rockii-hybrid.
Det var nog det här i trädgården som smärtar mig allra, allra mest att han förstörde. Och jag begriper inte ens hur han lyckades hitta de där små knopparna, för de var då verkligen inget stort och flashigt i sitt nuvarande tillstånd, även om blommorna fullt utslagna kan bli nästan tallriksstora. Jäkla unge!
Kommentarer:
[2009-04-29 20:53] BettyB: Nej, vad jobbigt.
[2009-04-29 20:54] AnnA: Åh, mitt hjärta blöder med ditt <3
[2009-04-29 21:09] Ipppo: Åh, nej!!
[2009-04-30 09:12] Malena: :-( snyft
[2009-04-30 10:37] nirak: Hoppas hoppas på fler knoppar!
tisdag 28 april 2009
Det sprack
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jo, de där parfymerna... Jag hade någon vild idé om att skaffa en blogg enkom för parfymrecension. Lägga upp bild på flaskan och sedan en kortare text med mitt omdöme. Det kunde ju vara bra att ha att gå tillbaka till, tänkte jag, och jag vet ju att några är nyfikna på de där små flaskorna - eller snarare det som är i dem.
Ha ha! Jag insåg snabbt att jag inte är någon Betty när det gäller att recensera parfym. Jag kan omöjligt klura ut vad dofterna(/stankerna) är uppbyggda av och det där med topp-, hjärt- och basnot och hur de utvecklas över tid är bara att glömma.
Fyra har jag provat hittills, och här har ni nivån på mina iakttagelser:
1) Gurka/melon blandat med liljekonvalj. Utvecklas till den där stickiga lukten som jag tycker så illa om. Stinker.
2) Blommig med liljekonvalj. Bättre än ettan, men inte mer.
3) Ganska maskulin och kryddig. Rätt ok. Försvinner snabbt.
4) FASANSFULL blommig stank. Får mig att tänka på narcisser, av någon underlig anledning, för narcisser luktar ju gott. Måste genast springa och tvätta mig. Fortsätter att stinka vad jag än gör. Huvudvärk och illamående.
Ja, ni ser! Ingen större idé med någon blogg. Ack vad jag känner mig plump och oförfinad.
Kommentarer:
[2009-04-28 20:40] BettyB: Men jag kan ju ingenting och hajar noll av basnoter och sånt, jag bara tyckte ju, precis som du. Skriv om dem här! Vad hette de du provat hittills?
[2009-04-28 20:54] Skylla: @BettyB: Ja, men du kunde ju i alla fall känna vad de var uppbyggda av och ge en sammansatt recension. Stinker och liljekonvalj är ju inte särskilt upplysande eller roligt att läsa, ha ha.
1) Unbound/Halston 2) Capri/Adrienne Vittadini 3) Madame/Lancetti 4) Carolina Herrera/dito
[2009-04-28 21:30] Sheela: "Stinker och liljekonvanlj" är jätteroligt att läsa om, så det så :)
När det gäller den fjärde så förstår jag precis hur du menar, med narcisslukten. En liten narciss-pust kan vara trevligt, men i längden tycker jag att doften förvandlas till den stanken som du beskriver. Narcisser gör sig bäst i det fria!
[2009-04-28 21:56] Anni: Jag läser gärna fler parfymrecensioner. Du kan verkligen uttrycka dej målande om inte annat...
[2009-04-29 08:15] nirak: Ja ja, skriv mer! det är precis den här sortens konsumentupplysning jag vill ha :-)
[2009-04-29 08:30] Will: Det är allt som behövs, plus ett gladeligt intresse för dofter :0) Det är jättekul att läsa om dina iakttagelser, särskilt om dofter som stinker!!
Terminologin kan man lätt inhämta, t ex här:
http://pret-ty.se/2/index.php?action=forum
Kolla diskussionsgruppen "Dofter - recensioner"
Du kan leta på Basenotes:
http://www.basenotes.net/
efter just de parfymer du prövat, och se hur andra recensenter beskriver dem. Eftersom du då har testat dem, så kommer du att få nya ord för den doft du just prövat. I de recensionerna står också alla doftnoter listade, så det är väldigt praktiskt, man får namn på de doftnoter man inte vet vad de heter. You go!
[2009-04-29 13:38] LillaMolly: Det är ju såna recensioner man vill ha, som säger hur det verkligen är och inte gömmer sig bakom fina ord...
[2009-04-29 16:30] Skylla?: Will: Nu har jag kollat recensionerna på Carolina Herrera på Basenotes, och, ho ho, jag tror inte mina ögon :))
Jo, de där parfymerna... Jag hade någon vild idé om att skaffa en blogg enkom för parfymrecension. Lägga upp bild på flaskan och sedan en kortare text med mitt omdöme. Det kunde ju vara bra att ha att gå tillbaka till, tänkte jag, och jag vet ju att några är nyfikna på de där små flaskorna - eller snarare det som är i dem.
Ha ha! Jag insåg snabbt att jag inte är någon Betty när det gäller att recensera parfym. Jag kan omöjligt klura ut vad dofterna(/stankerna) är uppbyggda av och det där med topp-, hjärt- och basnot och hur de utvecklas över tid är bara att glömma.
Fyra har jag provat hittills, och här har ni nivån på mina iakttagelser:
1) Gurka/melon blandat med liljekonvalj. Utvecklas till den där stickiga lukten som jag tycker så illa om. Stinker.
2) Blommig med liljekonvalj. Bättre än ettan, men inte mer.
3) Ganska maskulin och kryddig. Rätt ok. Försvinner snabbt.
4) FASANSFULL blommig stank. Får mig att tänka på narcisser, av någon underlig anledning, för narcisser luktar ju gott. Måste genast springa och tvätta mig. Fortsätter att stinka vad jag än gör. Huvudvärk och illamående.
Ja, ni ser! Ingen större idé med någon blogg. Ack vad jag känner mig plump och oförfinad.
Kommentarer:
[2009-04-28 20:40] BettyB: Men jag kan ju ingenting och hajar noll av basnoter och sånt, jag bara tyckte ju, precis som du. Skriv om dem här! Vad hette de du provat hittills?
[2009-04-28 20:54] Skylla: @BettyB: Ja, men du kunde ju i alla fall känna vad de var uppbyggda av och ge en sammansatt recension. Stinker och liljekonvalj är ju inte särskilt upplysande eller roligt att läsa, ha ha.
1) Unbound/Halston 2) Capri/Adrienne Vittadini 3) Madame/Lancetti 4) Carolina Herrera/dito
[2009-04-28 21:30] Sheela: "Stinker och liljekonvanlj" är jätteroligt att läsa om, så det så :)
När det gäller den fjärde så förstår jag precis hur du menar, med narcisslukten. En liten narciss-pust kan vara trevligt, men i längden tycker jag att doften förvandlas till den stanken som du beskriver. Narcisser gör sig bäst i det fria!
[2009-04-28 21:56] Anni: Jag läser gärna fler parfymrecensioner. Du kan verkligen uttrycka dej målande om inte annat...
[2009-04-29 08:15] nirak: Ja ja, skriv mer! det är precis den här sortens konsumentupplysning jag vill ha :-)
[2009-04-29 08:30] Will: Det är allt som behövs, plus ett gladeligt intresse för dofter :0) Det är jättekul att läsa om dina iakttagelser, särskilt om dofter som stinker!!
Terminologin kan man lätt inhämta, t ex här:
http://pret-ty.se/2/index.php?action=forum
Kolla diskussionsgruppen "Dofter - recensioner"
Du kan leta på Basenotes:
http://www.basenotes.net/
efter just de parfymer du prövat, och se hur andra recensenter beskriver dem. Eftersom du då har testat dem, så kommer du att få nya ord för den doft du just prövat. I de recensionerna står också alla doftnoter listade, så det är väldigt praktiskt, man får namn på de doftnoter man inte vet vad de heter. You go!
[2009-04-29 13:38] LillaMolly: Det är ju såna recensioner man vill ha, som säger hur det verkligen är och inte gömmer sig bakom fina ord...
[2009-04-29 16:30] Skylla?: Will: Nu har jag kollat recensionerna på Carolina Herrera på Basenotes, och, ho ho, jag tror inte mina ögon :))
måndag 27 april 2009
Dagens glädje
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Två tofsvipor
En storspov
Hembesök med dragspelsmusik
Utslagna violtulpaner
Buss på deklarationen, frk Havsmonster!
Två tofsvipor
En storspov
Hembesök med dragspelsmusik
Utslagna violtulpaner
Buss på deklarationen, frk Havsmonster!
tisdag 21 april 2009
Fransk bordell
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jojomensan, nu luktar här fransk bordell vill jag lova. Idag kom paketet - ända från Amörka - med 50 parfymprover som jag för födelsedagspengar från mamma och efter tips från Ord-Will beställt från Perfume Raffy. En del flaskor verkar ha läckt en liten, liten aning, därav lukten. Nå ja, det blir att hålla sig från provande till helgen, för jag kan omöjligt gå och lukta parfym på jobbet.
Bild finns på FF.
Tack för tipset (och förlåt) Will!
Kommentarer:
[2009-04-21 22:46] Garbo: Spännande!!
[2009-04-22 01:26] Doriz: Så hon vet hur en fransk bordell luktar...
[2009-04-22 09:19] Will: Förlåt för vaddå? För att du skulle hemsöka mig som tandhygienist? :0D Kul att proverna kom så jag slapp kissa i sängen av tandläkarskräck iaf. Jag är jättenyfiken. *skyndar till FF*
Jojomensan, nu luktar här fransk bordell vill jag lova. Idag kom paketet - ända från Amörka - med 50 parfymprover som jag för födelsedagspengar från mamma och efter tips från Ord-Will beställt från Perfume Raffy. En del flaskor verkar ha läckt en liten, liten aning, därav lukten. Nå ja, det blir att hålla sig från provande till helgen, för jag kan omöjligt gå och lukta parfym på jobbet.
Bild finns på FF.
Tack för tipset (och förlåt) Will!
Kommentarer:
[2009-04-21 22:46] Garbo: Spännande!!
[2009-04-22 01:26] Doriz: Så hon vet hur en fransk bordell luktar...
[2009-04-22 09:19] Will: Förlåt för vaddå? För att du skulle hemsöka mig som tandhygienist? :0D Kul att proverna kom så jag slapp kissa i sängen av tandläkarskräck iaf. Jag är jättenyfiken. *skyndar till FF*
söndag 19 april 2009
Igen
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Det måste vara något jävla fel på ungen. Och antagligen på mig med. Han lyssnar inte på någonting man säger, inte någonting. Man kan säga till honom trettio gånger att sluta med det han håller på med, snällt, förklarande, barskt eller urförbannat, man kan hota, muta, lirka och göra vad fan som helst, och han bara LYSSNAR INTE. Det enda, och då menar jag ENDA som överhuvudtaget hjälper är att jag får kompletta vansinnesutbrott och skriker, skriker, skriker som ett jävla miffo och sliter och drar i ungen. Då bryter han, men inte förr. Snart ringer grannarna till polisen. Allvarligt. Jag känner mig helt desperat. Jag vet inte vad jag ska göra.
Han beter sig så jävla übervidrigt, obscent (sic!) och äckligt, så det är nästan så jag har lust att klippa till ungen. Och det går inte att få honom att sluta. Det går inte.
Och han pratar från det han vaknar till han somnar. Försöker Älsklingen och jag prata med varandra så är han där och tjatar, pratar, bråkar, skriker och dummar sig, tills det slutar med att Älsklingen och jag blir osams.
Han kräver ständig uppmärksamhet. Inte ens om man tillbringar en hel dag med honom, är helt fokuserad bara på honom och låter honom göra allt han vill, så är han nöjd. Han är aldrig nöjd. ALDRIG.
Och han bara gnäller, över allt, hela, hela, hela tiden. Gnäller, gnäller, gnäller och gnäller.
Måltiderna är rena fasan. När vi andra har slutat att äta för länge sedan, har han knappt börjat. Han bara håller på med skit, hela tiden, springer upp och ner och tramsar om allt möjligt, ligger på bordet, snuskar med maten och det är bara ett enda köpslående om att han inte ska behöva äta. Helst inget alls. På dagis, däremot, sitter han fint, sköter sig, tar ofta dubbla portioner och äter allt det han vägrar äta hemma, så det är ju inte förmågan som saknas.
Han tar fram allt som är fult och lågt i mig och det är olidligt.
Och att prata med BVC och deras psykolog är ju bara som ett jävla skämt. Mähän! Ja men om du ägnar dig helt och hållet åt honom i en halvtimma, så blir han säkert nöjd och glad.
Jag begrier inte hur ni gör, ni andra som har barn. Jag klarar i alla fall inte av det, det är uppenbart.
Kommentarer:
[2009-04-19 20:06] BettyB: Prova att sätta äggklockan när han ska bryta det han håller på med. Och angående maten, han äter bra på dagis och hittills har nog ingen unge svultit ihjäl om det stått mat på bordet med jämna mellanrum. Ställ fram maten och säg åt honom att nu är det mat. Äter han så äter han, annars får han klara sig till nästa mål. Han kommer att överleva, jag lovar. Som det är nu låter det som han gjort maten till ett maktmedel.
Vissa barn är svårare än andra barn, se till att du får andrum mellan varven.
[2009-04-19 20:47] Peppar: Betty, hur funkar det där med äggklockan?
Och Skylla - <3 <3 <3. Jag önskar jag hade nåt vettigt att komma med.
[2009-04-19 20:50] Skylla: @BettyB: Han går och stjäl knäckebröd och frukt - som han mycket hellre vill ha - så det funkar inte att låta honom gå hungrig och lära sig av det. På dagis får han bara äta en gång i veckan - på nåder - eftersom han är tretimmarsbarn. Och 'maktmedel', precis! Och så här har det varit ända sedan den där jävla barnläkaren i Västerhaninge stressade sönder Älsklingen och diagnosticerade mig 'ätstörd' och oförmögen att nära mitt barn.
[2009-04-19 21:01] Doriz: Oj oj oj. kan verkligen relatera till mycket av det. Speciellt den desperata känslan.
KRAM till dig!
Du är säkert en prima mamma!!
[2009-04-19 21:11] Anni: Låter skitjobbigt! Kan du inte hyra ut honom till mormor eller farmor ett tag? Bara för att få lite tid att andas?
[2009-04-19 21:58] Vicky: Jag tycker BVC är så flata, det är som om de inte får ha en riktig åsikt om något. Finns det ingen som kan tipsa om en bra familjeterapeut eller något. Den där sorten som verkligen fattar det här med barn och mönster. Kanske kan hon, är det Louise hon heter, som gästar tv 4 på tisdagmornar tipsa om någon? Man kan maila henne för konsultation, kostar visserligen, men kanske kan vara värt nåt? Hon törs ju iaf ta bladet från mun!
Din beskrivning stämmer förresten rätt bra på min Malva just nu, hon blir två i slutet av maj och vi kör en liknande maktkamp här.... Det är fan inte lätt att vara morsa, Skylla!
[2009-04-19 22:00] Vicky: Och jag vet att din son är en hel drös äldre. Så mycket koll har jag...
[2009-04-19 22:30] BettyB: Peppar: man sätter klockan på tex fem minuter och säger att om fem minuter så måste vi (gå till dagis eller vad det nu är), så kan barnet i bästa fall själv se hur tiden minskar och vara förberedd på att avbryta.
Flytta knäckebrödet och frukten utom räckhåll (eller är jag för hård nu?).
Jag känner med dig, vi har dagar härhemma som är mycket tuffa så jag kan relatera till det och jag undrar ofta hur man orkar.
[2009-04-19 22:31] BettyB: Jag hoppas att jag inte låter beskäftig, jag försöker bara ge det jag själv behöver när det är kris, medkänsla och en ny metod att testa, kanske den kan göra det lite enklare?
[2009-04-19 23:03] kicko: Det är pest när man ska behöva locka, pocka och hota när allt man vill är att ha en vettig dialog liksom... funkar det att locka med frukt? Typ "halv frukt efter maten om du äter upp hälften, hel frukt mot hel portion". Annars skulle jag nog köra på Bettys variant - omöjliggör skåpätande. Funkar inte det heller? Tja - det finns väl sämre saker att leva på än hårdbörd och frukt? (en unge gammal nog att förstå sånt som lägger sig på matbordet hemma hos mig skulle förresten omedelbart få lämna köket om han inte skärper sig. Så GÖR man bara inte, och det är jag som bestämmer!)
Att få ungar att sluta göra saker är inte så svårt så länge man är större än dem och inte har annat i händerna - bara att lyfta bort dem från det de håller på med... men man får ju räkna med att de är där fem sekunder senare igen.
... det är ju de små krypens JOBB att testa gränser, och man kan väl inte säga annat än att de är bra på det. Och nä, jag tror inte alls att det är fel på vare sig dig eller ungen - ni har bara inte hittat rätt metod att hantera situationer på, heja dig!
[2009-04-19 23:48] Basilika: Styrka till dig! Jag har inga rad att ga, barnlos som jag ar, sa jag skickar styrka, kramar och talamod.
Nar kan han borja pa dagis heltid?
[2009-04-20 05:56] Kandidat Dro: Har ingen susning om hur man hanterar barn eftersom jag inga har, men jag tror att hjälp behövs. Frågan är bara var man får tag på bra sådan? Kram .... och det inlägget var ingen hjälp alls, ville bara säga att jag förstår att det är tokjobbigt.
[2009-04-20 08:48] EvaP: Jag är urusel på barn, men vil skriva en rad om att jag förstår din förtvivlan, frustration och ilska.
Önskar jag kunde göra något, som att komma med det råd som löser problemet.
[2009-04-20 09:24] Malena: Relaterar och medkänner starkt. Maltiderna later illa nog. Men det värsta maste vara känslan av att han alltid gnäller. Men har det alltid varit sa här? Eller är det en fas? Som altsa kommer att ga över? Hur gammal är han nu? Är han likadan med sin pappa?
Du har fatt flera bra rad, kanske kan nagot funka. Tror pa det där med andrum. Det maste du nog fa, särskilt om du inte bara ska orka med utan faktiskt vara glad för den stundande mammaledigheten i sommar!
Lycka till!! Kram
[2009-04-20 10:14] nirak: Det är ju som du säger- barnen kan verkligen ta fram sidor man inte visste att man hade, och kanske önskar att man inte hade... Tror också på goda råd och andrum, men känner man att det verkligen inte funkar, att desperationen inte går över, tror jag också man måste ta hjälp utifrån. Och du gjorde ju det! Tyvärr får man ju inte alltid rätt hjälp där den borde finnas. Men den finns! Det gäller bara att hitta den. Massa omtankar, vet en hel del om hur det känns. Och att det kan vända!
[2009-04-20 11:52] AnnA: Omtankar <3
[2009-04-20 21:53] Helen: Har läst dig ett bra tag och om jag förstår rätt är han 5-6 år och ett mycket vetgirigt barn. Men han får bara vara på dagis 3 timmar per dag! Helt vansinnigt! I de flesta länder skulle han vara i skolan hela dagen och får mycket intellektuell stimulans för att inte tala om kontakt med andra barn och vuxna. Med andra ord är han uttråkad och avreagerar sig på det sättet du beskriver. Det är min teori i alla fall... Men går det att passera BVC och träffar någon annan barnexpert?
[2009-04-20 22:31] Bella: Jag har inga bra råd att komma med, men jag förstår din frustration och hoppas att du hittar en lösning <3
[2009-04-20 22:33] Bella: Och jag håller med Vicky om att BVC kan vara ganska svåra att få något vettigt ur när man vänder sig dit med problem. Jag vet inte hur många gånger jag försökt få lite hjälp med sömnen (eller ickesömnen kanske jag skulle säga) och får bara svävande svar om att det löser sig nog med tiden...
[2009-04-21 20:44] Skylla: Tack alla för tips, råd och stöd! Verkligen tack!
Drakungen är nu hos morfar i Sthlm och har det jätteroligt. Och som vanligt när det gått lite tid och man får lite perspektiv, så kan jag inte riktigt förstå varför jag blev så fruktansvärt arg som jag blev. Antagligen oro över ny arbetsplats dagen efter och en nyupptäckt knöl i bröstet i kombination med detta envetna provocerande - snarare än att det han gjorde var så hemskt. Det finns gränser, liksom.
Kanske stämmer det som Helen skriver. Det känns rimligt och vi har ju konstaterat hur många gånger som helst att han skulle behöva mer tid på dagis och mer leka med kompisar.
@kicko: Ja, han lägger sig ju inte uppe på bordet, utan mer spelar trött med halvslutna ögon och lutar sig. Och att lämna köket beordrar vi honom lite titt som tätt, men det är ju problemet med att bägge ungarna växer så dåligt och BVC är på oss hela tiden.
Lite är väl problemet att jag tycker att vi inte ska tjata om maten överhuvudtaget, utan bara strunta i det, för att avdramatisera det hela och på sikt få honom att sluta att se måltiderna som ett evigt dealande om att slippa, medan Älsklingen tycker att vi ska tjata i honom maten, för annars äter han ju inte alls utan sparar sig till mellanmålen, då han får det han tycker bäst om.
[2009-04-21 21:11] BettyB: Igår var jag på en föreläsning där en kvinna med aspergers berättade om sitt liv. När hon var barn levde hon på fil och messmör, allt annat vägrade hon att äta och när hennes oroliga mamma frågade läkaren till råds sa han "det är ju klokt av henne att välja messmör och fil för det klarar man sig länge på". Jag tror det gäller knäckebröd och frukt också.
Men du och älsklingen borde nog snacka ihop er om en gemensam strategi, för det hjälper inte att du slutar att tjata om han fortsätter.
[2009-04-22 16:02] Basilika: Alltsa, nar jag laser det har forstar jag varfor min mor kapitulerad och lat min bror (spinkig och otroligt krasen vad det galler mat) ata vad han ville. Vi andra fick vanlig lagad mat till middag. Bror fick blodpudding, makaroner och kottbullar, eller kokt potatis och nan kott bit, pa ett rullande schema, dag efter dag. Men da gnallde han inte och at faktiskt lite grann. Sen fick aka till akuten med forstoppning i 10ars aldern och da larde han sig att han maste variera sin kost lite. Vaxte till sig gjorde han ocksa sa smaning om. Men josses vad mycket blodpudding han at som barn!
Det måste vara något jävla fel på ungen. Och antagligen på mig med. Han lyssnar inte på någonting man säger, inte någonting. Man kan säga till honom trettio gånger att sluta med det han håller på med, snällt, förklarande, barskt eller urförbannat, man kan hota, muta, lirka och göra vad fan som helst, och han bara LYSSNAR INTE. Det enda, och då menar jag ENDA som överhuvudtaget hjälper är att jag får kompletta vansinnesutbrott och skriker, skriker, skriker som ett jävla miffo och sliter och drar i ungen. Då bryter han, men inte förr. Snart ringer grannarna till polisen. Allvarligt. Jag känner mig helt desperat. Jag vet inte vad jag ska göra.
Han beter sig så jävla übervidrigt, obscent (sic!) och äckligt, så det är nästan så jag har lust att klippa till ungen. Och det går inte att få honom att sluta. Det går inte.
Och han pratar från det han vaknar till han somnar. Försöker Älsklingen och jag prata med varandra så är han där och tjatar, pratar, bråkar, skriker och dummar sig, tills det slutar med att Älsklingen och jag blir osams.
Han kräver ständig uppmärksamhet. Inte ens om man tillbringar en hel dag med honom, är helt fokuserad bara på honom och låter honom göra allt han vill, så är han nöjd. Han är aldrig nöjd. ALDRIG.
Och han bara gnäller, över allt, hela, hela, hela tiden. Gnäller, gnäller, gnäller och gnäller.
Måltiderna är rena fasan. När vi andra har slutat att äta för länge sedan, har han knappt börjat. Han bara håller på med skit, hela tiden, springer upp och ner och tramsar om allt möjligt, ligger på bordet, snuskar med maten och det är bara ett enda köpslående om att han inte ska behöva äta. Helst inget alls. På dagis, däremot, sitter han fint, sköter sig, tar ofta dubbla portioner och äter allt det han vägrar äta hemma, så det är ju inte förmågan som saknas.
Han tar fram allt som är fult och lågt i mig och det är olidligt.
Och att prata med BVC och deras psykolog är ju bara som ett jävla skämt. Mähän! Ja men om du ägnar dig helt och hållet åt honom i en halvtimma, så blir han säkert nöjd och glad.
Jag begrier inte hur ni gör, ni andra som har barn. Jag klarar i alla fall inte av det, det är uppenbart.
Kommentarer:
[2009-04-19 20:06] BettyB: Prova att sätta äggklockan när han ska bryta det han håller på med. Och angående maten, han äter bra på dagis och hittills har nog ingen unge svultit ihjäl om det stått mat på bordet med jämna mellanrum. Ställ fram maten och säg åt honom att nu är det mat. Äter han så äter han, annars får han klara sig till nästa mål. Han kommer att överleva, jag lovar. Som det är nu låter det som han gjort maten till ett maktmedel.
Vissa barn är svårare än andra barn, se till att du får andrum mellan varven.
[2009-04-19 20:47] Peppar: Betty, hur funkar det där med äggklockan?
Och Skylla - <3 <3 <3. Jag önskar jag hade nåt vettigt att komma med.
[2009-04-19 20:50] Skylla: @BettyB: Han går och stjäl knäckebröd och frukt - som han mycket hellre vill ha - så det funkar inte att låta honom gå hungrig och lära sig av det. På dagis får han bara äta en gång i veckan - på nåder - eftersom han är tretimmarsbarn. Och 'maktmedel', precis! Och så här har det varit ända sedan den där jävla barnläkaren i Västerhaninge stressade sönder Älsklingen och diagnosticerade mig 'ätstörd' och oförmögen att nära mitt barn.
[2009-04-19 21:01] Doriz: Oj oj oj. kan verkligen relatera till mycket av det. Speciellt den desperata känslan.
KRAM till dig!
Du är säkert en prima mamma!!
[2009-04-19 21:11] Anni: Låter skitjobbigt! Kan du inte hyra ut honom till mormor eller farmor ett tag? Bara för att få lite tid att andas?
[2009-04-19 21:58] Vicky: Jag tycker BVC är så flata, det är som om de inte får ha en riktig åsikt om något. Finns det ingen som kan tipsa om en bra familjeterapeut eller något. Den där sorten som verkligen fattar det här med barn och mönster. Kanske kan hon, är det Louise hon heter, som gästar tv 4 på tisdagmornar tipsa om någon? Man kan maila henne för konsultation, kostar visserligen, men kanske kan vara värt nåt? Hon törs ju iaf ta bladet från mun!
Din beskrivning stämmer förresten rätt bra på min Malva just nu, hon blir två i slutet av maj och vi kör en liknande maktkamp här.... Det är fan inte lätt att vara morsa, Skylla!
[2009-04-19 22:00] Vicky: Och jag vet att din son är en hel drös äldre. Så mycket koll har jag...
[2009-04-19 22:30] BettyB: Peppar: man sätter klockan på tex fem minuter och säger att om fem minuter så måste vi (gå till dagis eller vad det nu är), så kan barnet i bästa fall själv se hur tiden minskar och vara förberedd på att avbryta.
Flytta knäckebrödet och frukten utom räckhåll (eller är jag för hård nu?).
Jag känner med dig, vi har dagar härhemma som är mycket tuffa så jag kan relatera till det och jag undrar ofta hur man orkar.
[2009-04-19 22:31] BettyB: Jag hoppas att jag inte låter beskäftig, jag försöker bara ge det jag själv behöver när det är kris, medkänsla och en ny metod att testa, kanske den kan göra det lite enklare?
[2009-04-19 23:03] kicko: Det är pest när man ska behöva locka, pocka och hota när allt man vill är att ha en vettig dialog liksom... funkar det att locka med frukt? Typ "halv frukt efter maten om du äter upp hälften, hel frukt mot hel portion". Annars skulle jag nog köra på Bettys variant - omöjliggör skåpätande. Funkar inte det heller? Tja - det finns väl sämre saker att leva på än hårdbörd och frukt? (en unge gammal nog att förstå sånt som lägger sig på matbordet hemma hos mig skulle förresten omedelbart få lämna köket om han inte skärper sig. Så GÖR man bara inte, och det är jag som bestämmer!)
Att få ungar att sluta göra saker är inte så svårt så länge man är större än dem och inte har annat i händerna - bara att lyfta bort dem från det de håller på med... men man får ju räkna med att de är där fem sekunder senare igen.
... det är ju de små krypens JOBB att testa gränser, och man kan väl inte säga annat än att de är bra på det. Och nä, jag tror inte alls att det är fel på vare sig dig eller ungen - ni har bara inte hittat rätt metod att hantera situationer på, heja dig!
[2009-04-19 23:48] Basilika: Styrka till dig! Jag har inga rad att ga, barnlos som jag ar, sa jag skickar styrka, kramar och talamod.
Nar kan han borja pa dagis heltid?
[2009-04-20 05:56] Kandidat Dro: Har ingen susning om hur man hanterar barn eftersom jag inga har, men jag tror att hjälp behövs. Frågan är bara var man får tag på bra sådan? Kram .... och det inlägget var ingen hjälp alls, ville bara säga att jag förstår att det är tokjobbigt.
[2009-04-20 08:48] EvaP: Jag är urusel på barn, men vil skriva en rad om att jag förstår din förtvivlan, frustration och ilska.
Önskar jag kunde göra något, som att komma med det råd som löser problemet.
[2009-04-20 09:24] Malena: Relaterar och medkänner starkt. Maltiderna later illa nog. Men det värsta maste vara känslan av att han alltid gnäller. Men har det alltid varit sa här? Eller är det en fas? Som altsa kommer att ga över? Hur gammal är han nu? Är han likadan med sin pappa?
Du har fatt flera bra rad, kanske kan nagot funka. Tror pa det där med andrum. Det maste du nog fa, särskilt om du inte bara ska orka med utan faktiskt vara glad för den stundande mammaledigheten i sommar!
Lycka till!! Kram
[2009-04-20 10:14] nirak: Det är ju som du säger- barnen kan verkligen ta fram sidor man inte visste att man hade, och kanske önskar att man inte hade... Tror också på goda råd och andrum, men känner man att det verkligen inte funkar, att desperationen inte går över, tror jag också man måste ta hjälp utifrån. Och du gjorde ju det! Tyvärr får man ju inte alltid rätt hjälp där den borde finnas. Men den finns! Det gäller bara att hitta den. Massa omtankar, vet en hel del om hur det känns. Och att det kan vända!
[2009-04-20 11:52] AnnA: Omtankar <3
[2009-04-20 21:53] Helen: Har läst dig ett bra tag och om jag förstår rätt är han 5-6 år och ett mycket vetgirigt barn. Men han får bara vara på dagis 3 timmar per dag! Helt vansinnigt! I de flesta länder skulle han vara i skolan hela dagen och får mycket intellektuell stimulans för att inte tala om kontakt med andra barn och vuxna. Med andra ord är han uttråkad och avreagerar sig på det sättet du beskriver. Det är min teori i alla fall... Men går det att passera BVC och träffar någon annan barnexpert?
[2009-04-20 22:31] Bella: Jag har inga bra råd att komma med, men jag förstår din frustration och hoppas att du hittar en lösning <3
[2009-04-20 22:33] Bella: Och jag håller med Vicky om att BVC kan vara ganska svåra att få något vettigt ur när man vänder sig dit med problem. Jag vet inte hur många gånger jag försökt få lite hjälp med sömnen (eller ickesömnen kanske jag skulle säga) och får bara svävande svar om att det löser sig nog med tiden...
[2009-04-21 20:44] Skylla: Tack alla för tips, råd och stöd! Verkligen tack!
Drakungen är nu hos morfar i Sthlm och har det jätteroligt. Och som vanligt när det gått lite tid och man får lite perspektiv, så kan jag inte riktigt förstå varför jag blev så fruktansvärt arg som jag blev. Antagligen oro över ny arbetsplats dagen efter och en nyupptäckt knöl i bröstet i kombination med detta envetna provocerande - snarare än att det han gjorde var så hemskt. Det finns gränser, liksom.
Kanske stämmer det som Helen skriver. Det känns rimligt och vi har ju konstaterat hur många gånger som helst att han skulle behöva mer tid på dagis och mer leka med kompisar.
@kicko: Ja, han lägger sig ju inte uppe på bordet, utan mer spelar trött med halvslutna ögon och lutar sig. Och att lämna köket beordrar vi honom lite titt som tätt, men det är ju problemet med att bägge ungarna växer så dåligt och BVC är på oss hela tiden.
Lite är väl problemet att jag tycker att vi inte ska tjata om maten överhuvudtaget, utan bara strunta i det, för att avdramatisera det hela och på sikt få honom att sluta att se måltiderna som ett evigt dealande om att slippa, medan Älsklingen tycker att vi ska tjata i honom maten, för annars äter han ju inte alls utan sparar sig till mellanmålen, då han får det han tycker bäst om.
[2009-04-21 21:11] BettyB: Igår var jag på en föreläsning där en kvinna med aspergers berättade om sitt liv. När hon var barn levde hon på fil och messmör, allt annat vägrade hon att äta och när hennes oroliga mamma frågade läkaren till råds sa han "det är ju klokt av henne att välja messmör och fil för det klarar man sig länge på". Jag tror det gäller knäckebröd och frukt också.
Men du och älsklingen borde nog snacka ihop er om en gemensam strategi, för det hjälper inte att du slutar att tjata om han fortsätter.
[2009-04-22 16:02] Basilika: Alltsa, nar jag laser det har forstar jag varfor min mor kapitulerad och lat min bror (spinkig och otroligt krasen vad det galler mat) ata vad han ville. Vi andra fick vanlig lagad mat till middag. Bror fick blodpudding, makaroner och kottbullar, eller kokt potatis och nan kott bit, pa ett rullande schema, dag efter dag. Men da gnallde han inte och at faktiskt lite grann. Sen fick aka till akuten med forstoppning i 10ars aldern och da larde han sig att han maste variera sin kost lite. Vaxte till sig gjorde han ocksa sa smaning om. Men josses vad mycket blodpudding han at som barn!
fredag 17 april 2009
Citat
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
För i varje människas unika storhet ryms också hennes litenhet, hennes utsatthet och sårbarhet.
Ur "Tiden, döden och de palliativa intelligenserna" av Edgar Borgenhammar, ur Palliativ medicin red Peter Strang och Barbro Beck-Friis
Tillägnas not-so-Spinster-Siv, en kvinna med många och stora intelligenser.
Kommentarer:
[2009-04-17 20:30] Siv: TACK, och stor kram.
För i varje människas unika storhet ryms också hennes litenhet, hennes utsatthet och sårbarhet.
Ur "Tiden, döden och de palliativa intelligenserna" av Edgar Borgenhammar, ur Palliativ medicin red Peter Strang och Barbro Beck-Friis
Tillägnas not-so-Spinster-Siv, en kvinna med många och stora intelligenser.
Kommentarer:
[2009-04-17 20:30] Siv: TACK, och stor kram.
måndag 13 april 2009
Så här ere
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jag är faktiskt klar med medicin. Skulle ha varit. Som ni vet har jag problem med akuteriet. Som ni också vet så sa jag ifrån. Jag fick fullt stöd. De jourer jag hade kvar gick jag, och A-jour och bakjour påtalades om mina problem och att jag behövde stöd. En A-jour hann vi inte varsko. Jag tyckte inte att det gjorde så mycket, för jag kunde ju säga till henne när vi träffades. Ha ha, hon försvann direkt på två ST-höjningsinfarkter på raken och jag var ensam med prio 1:orna. Det gick det med. Schemaläggaren tyckte att det kunde räcka med de jourer jag hade inplanerade och att jag tog en kvällsjoursvecka med min handledare – vilket handledaren föreslagit och jag meddelat schemaläggaren.
Sedan kom dr E – som jag jobbat med på geriatriken – och påtalade att jag även som blivande geriatriker måste randa åtminstone ett år på medicin, och då blir det A-jourer och nattpass så det står härliga till. Ja men blä, liksom!
Då föreslog jag min studierektor en månads utvidgad AT på akuten (man kan få tre, och de är egentligen till för att man ska få in en fot inom specialiteter dit många söker och där man har små chanser att få vik eller ST-tjänst) – på mina villkor. De accepterade och enligt uppgift ska klinikchefen ha varit mycket positiv. Mina villkor är att jag ska gå en månad på akuten, troligen två veckor dag, en vecka kväll och en vecka natt. Jag ska gå som extra förstärkning och hjälpa till att ”skotta undan” (som det heter) men när det kommer prio-1:or ska jag kunna gå med in och bara stå och titta på hur de erfarna beter sig. På så sätt kommer jag att skaffa mig ett minnesbibliotek att gå efter när jag står där ensam och min hjärna inte fungerar i stressen. Jag vet att en del av de rätt erfarna ST-läkarna som går som A-jour tycker att det är svinjobbigt med jourer och nästintill olidligt att gå nattjourer. Jag tänkte att jag skulle få gå dubbelt med någon av dem, då kan vi stötta varandra.
Kommande vecka är en valfri och jag ska gå med palliativvårdsteamet. Därefter har jag en månad vårdcentral och en vecka röntgen. Vårdcentral, så här i början, är mest att titta runt och få en överblick.
Lite lugn och ro med andra ord. Lugn och ro och lisa.
Och därefter, vet ni, därefter…
:)
Jag ska vara mammaledig i sommar. Jag har ju inte tagit ut en enda mammadag än - och inte varit ledig alls på två somrar.
Kommentarer:
[2009-04-13 20:03] tori: åh men heja!
[2009-04-13 20:15] Morris: Jag har två väldigt nära vänner som är läkare (ST) och inte alls gillar akuten och jouren. Det verkar som att det är något man måste igenom och överleva.
Jag hejar och beundrar er som vill och kan!
Kram.
[2009-04-13 20:18] Bonita: Lugn och ro är något jag önskat dig... skönt..
[2009-04-13 21:34] Kandidat Dro: Skönt att du inte gav upp utan hittade ett sätt som fungerar för dig. Tufft!! Jag är imponerad.
[2009-04-13 22:33] Havregryn2: Vad skönt att det ordnar sig, härligt att du stått upp för dig själv.
[2009-04-16 14:10] Mårr: Men åh, vilken gulddeal, vad bra att det gick att fixa! Bästskyllajzan, allt kommer att ordna sig, det är jag säker på.
Jag är faktiskt klar med medicin. Skulle ha varit. Som ni vet har jag problem med akuteriet. Som ni också vet så sa jag ifrån. Jag fick fullt stöd. De jourer jag hade kvar gick jag, och A-jour och bakjour påtalades om mina problem och att jag behövde stöd. En A-jour hann vi inte varsko. Jag tyckte inte att det gjorde så mycket, för jag kunde ju säga till henne när vi träffades. Ha ha, hon försvann direkt på två ST-höjningsinfarkter på raken och jag var ensam med prio 1:orna. Det gick det med. Schemaläggaren tyckte att det kunde räcka med de jourer jag hade inplanerade och att jag tog en kvällsjoursvecka med min handledare – vilket handledaren föreslagit och jag meddelat schemaläggaren.
Sedan kom dr E – som jag jobbat med på geriatriken – och påtalade att jag även som blivande geriatriker måste randa åtminstone ett år på medicin, och då blir det A-jourer och nattpass så det står härliga till. Ja men blä, liksom!
Då föreslog jag min studierektor en månads utvidgad AT på akuten (man kan få tre, och de är egentligen till för att man ska få in en fot inom specialiteter dit många söker och där man har små chanser att få vik eller ST-tjänst) – på mina villkor. De accepterade och enligt uppgift ska klinikchefen ha varit mycket positiv. Mina villkor är att jag ska gå en månad på akuten, troligen två veckor dag, en vecka kväll och en vecka natt. Jag ska gå som extra förstärkning och hjälpa till att ”skotta undan” (som det heter) men när det kommer prio-1:or ska jag kunna gå med in och bara stå och titta på hur de erfarna beter sig. På så sätt kommer jag att skaffa mig ett minnesbibliotek att gå efter när jag står där ensam och min hjärna inte fungerar i stressen. Jag vet att en del av de rätt erfarna ST-läkarna som går som A-jour tycker att det är svinjobbigt med jourer och nästintill olidligt att gå nattjourer. Jag tänkte att jag skulle få gå dubbelt med någon av dem, då kan vi stötta varandra.
Kommande vecka är en valfri och jag ska gå med palliativvårdsteamet. Därefter har jag en månad vårdcentral och en vecka röntgen. Vårdcentral, så här i början, är mest att titta runt och få en överblick.
Lite lugn och ro med andra ord. Lugn och ro och lisa.
Och därefter, vet ni, därefter…
:)
Jag ska vara mammaledig i sommar. Jag har ju inte tagit ut en enda mammadag än - och inte varit ledig alls på två somrar.
Kommentarer:
[2009-04-13 20:03] tori: åh men heja!
[2009-04-13 20:15] Morris: Jag har två väldigt nära vänner som är läkare (ST) och inte alls gillar akuten och jouren. Det verkar som att det är något man måste igenom och överleva.
Jag hejar och beundrar er som vill och kan!
Kram.
[2009-04-13 20:18] Bonita: Lugn och ro är något jag önskat dig... skönt..
[2009-04-13 21:34] Kandidat Dro: Skönt att du inte gav upp utan hittade ett sätt som fungerar för dig. Tufft!! Jag är imponerad.
[2009-04-13 22:33] Havregryn2: Vad skönt att det ordnar sig, härligt att du stått upp för dig själv.
[2009-04-16 14:10] Mårr: Men åh, vilken gulddeal, vad bra att det gick att fixa! Bästskyllajzan, allt kommer att ordna sig, det är jag säker på.
söndag 12 april 2009
Bäska droppar
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jodå, våren har kommit även till mina breddgrader. Sädesärlan är tillbaka på gården och det är bara några snöfläckar kvar. Under smultronschersminen blommar några porslinshyacinter och i syrenhäcken några snödroppar. Ett par dubbla snödroppar blommar nere vid staketet. Där har jag inte planterat snödroppar - mig veterligen. Endera har de kommit med pärlhyacinterna från Pappa eller så är det en felleverans från "Blombollarna".
Ni anar inte hur många påskägg påskharen var här och värpte. I ett av äggen låg en skattkarta som ledde Drakungen runt gården. Och tänk, på eftermiddagen så ringde de från påskharens kansli och sa att det hade kommit ytterligare en leverans till något av uthusen. Älsklingen gick ut med telefonen i hand och meddelade Drakungen som blev alldeles till sig och sprang och letade. Sedan undrade han om det var påskharen själv som hade ringt, men Älsklingen sa att det var hans medhjälpare, för påskharen själv har ju så mycket att göra med att springa runt och värpa. Han hade till och med varit till tonårsbarnen i granngården, det såg vi, för de var ute och letade i trädgården, klädsamt rodnande när det såg att vi leende tittade på dem :)
Idag har jag fejat lite i trädgården. Eller, ja, på den gigantiska gräsmattan, ska jag kanske säga. Någon trädgård är det ännu inte. Jag har - på vissa ställen i alla fall - krattat undan de värsta gräs-löv-björkfrö-kakorna så att vårlök och gräs ska orka igenom, och jag har röjt min rundel runt flaggstången och klippt ner det döda på plymspirean - en av de typ 10 växterna som fanns på dessa 2000 kvadrat när vi flyttade hit. Jag har aldrig varit svag för plymspireor, men eftersom här inte finns någonting på tomten, och det trots allt är en gammaldags växt som passar in i miljön, så får den stå kvar. Åtminstone tillsvidare.
Trollungen ligger i sängen och sjunger Lilla snigel - nysnuttad och med oborstade tänder.
Och satan vad gott det är med sill, Västerbotten och Bäska droppar.
Kommentarer:
[2009-04-13 09:45] Ipppo: Sädesärla!?! Det har jag inte sett här ännu...
Jodå, våren har kommit även till mina breddgrader. Sädesärlan är tillbaka på gården och det är bara några snöfläckar kvar. Under smultronschersminen blommar några porslinshyacinter och i syrenhäcken några snödroppar. Ett par dubbla snödroppar blommar nere vid staketet. Där har jag inte planterat snödroppar - mig veterligen. Endera har de kommit med pärlhyacinterna från Pappa eller så är det en felleverans från "Blombollarna".
Ni anar inte hur många påskägg påskharen var här och värpte. I ett av äggen låg en skattkarta som ledde Drakungen runt gården. Och tänk, på eftermiddagen så ringde de från påskharens kansli och sa att det hade kommit ytterligare en leverans till något av uthusen. Älsklingen gick ut med telefonen i hand och meddelade Drakungen som blev alldeles till sig och sprang och letade. Sedan undrade han om det var påskharen själv som hade ringt, men Älsklingen sa att det var hans medhjälpare, för påskharen själv har ju så mycket att göra med att springa runt och värpa. Han hade till och med varit till tonårsbarnen i granngården, det såg vi, för de var ute och letade i trädgården, klädsamt rodnande när det såg att vi leende tittade på dem :)
Idag har jag fejat lite i trädgården. Eller, ja, på den gigantiska gräsmattan, ska jag kanske säga. Någon trädgård är det ännu inte. Jag har - på vissa ställen i alla fall - krattat undan de värsta gräs-löv-björkfrö-kakorna så att vårlök och gräs ska orka igenom, och jag har röjt min rundel runt flaggstången och klippt ner det döda på plymspirean - en av de typ 10 växterna som fanns på dessa 2000 kvadrat när vi flyttade hit. Jag har aldrig varit svag för plymspireor, men eftersom här inte finns någonting på tomten, och det trots allt är en gammaldags växt som passar in i miljön, så får den stå kvar. Åtminstone tillsvidare.
Trollungen ligger i sängen och sjunger Lilla snigel - nysnuttad och med oborstade tänder.
Och satan vad gott det är med sill, Västerbotten och Bäska droppar.
Kommentarer:
[2009-04-13 09:45] Ipppo: Sädesärla!?! Det har jag inte sett här ännu...
onsdag 8 april 2009
Skäms dumma mamma, skäms!
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Ibland har jag lust att skinnflå varenda idiotjävel som förnumstigt pratar om barnuppfostran i allmänhet, tandborstning i synnerhet och det där med tvång och att motsätta sig barns vilja och behandla dem respektlöst och tänk om man behandlade vuxna som man behandlar sina barn och bla bla bla
Okej, det här är de två alternativen, vad fan tycker ni att jag ska göra?
1) Knipa fast Trollungens ben mellan mina, hålla fast hans händer och tvinga in tandborsten i munnen och sedan borsta så gott det går.
2) Sätta mig och försöka lirka och tjata och vänta ut Trollungen, som fullkomligt hysteriskt går runt, runt, runt och skriker, skriker, skriker, kastar sig åt alla håll och kanter så att han slår i huvudet och skriker ännu värre, och ännu värre, och ännu värre och sedan kastar allt han ser omkring sig och...
Och exakt hur länge ska jag i så fall vänta ut honom? Till klockan ett i natt? Eller räcker det med klockan tio? Spelar det någon roll att han håller Drakungen vaken? Spelar det någon roll att vi håller på att gå upp i limningen allihop av att lyssna på detta skrikande, skrikande, skrikande?
Drakungen har hål. Och som förälder ska man förstås SKÄMMAS. Och skäms gör man. SKAM är för övrigt den mest dominerande känslan i mitt liv. Vi - eller i alla fall Älsklingen - har givit barnet saft och bulle till eftermiddagsfikat mitt på blanka vardagen. Och snart kommer nog BARNAVÅRDSNÄMNDEN på uppdrag av hennes nåd Tandhygienisten. Föräldrarna har inte nekat barnet mellanmål och torde ej vara lämpliga att handha barn framledes. Föräldrar som inte vet att mellanmål är av ondo är inkompetenta föräldrar.
För så vitt inte hans nåd Barnläkaren hinner före, för jag är ju ätstörd och svälter mitt barn, gud bevars, eftersom jag inte trycker i honom mellanmål mot hans vilja varannan timma och med följd att han inte äter vid huvudmåltiderna. Hur man än vänder sig har man ändan bak.
Hos tandhygienisten frågar jag lite försiktigt vad man egenligen förväntas göra som förälder, eftersom vi uppenbarliegen misslyckats.
- Vi borstar hans tänder två gånger om dagen, men vi håller ju inte på med tandtråd och så, och det är ju problem det där med mellanmålen eftersom BVC är på oss hela tiden om det för att ungarna ligger lågt på kurvorna.
- Nej nej, tandtråd behöver ni inte hålla på med!
Och så tittar hon in i Drakungens mun, med lampa, specialläge och specialintrument och upptäcker, ve och fasa, att där sitter mat kvar mellan tänderna! Och hon ropar ut det:
- Men här sitter det ju mat kvar!
Skam, skam, skam!
Jag har borstat Drakungens tänder. Extra noga faktiskt eftersom vi skulle till Folktandvården. Men jag har inte vänt upp och ner på ungen, inte lyst med strålkastare in i käften på honom och inte rotat med vassa instrument.
Jag har stått där på huk, tjatat en gång i sekunden typ:
- Öppna munnen! Försök att gapa! Du måste gapa Älskling! Nej, du kan inte prata nu! Behöver du svälja? Gapa! Öppna munnen! Ja men, vrid inte bort huvudet! Upp med hakan! Gapa! Ja men, du måste stå stilla...
%#§$€¤%#!!! Jag har lust att ta den jävla barnläkaren, tandhygienisten, Supernanny och hela jävla BVC-personalen och gjuta in dem i betong, och innan jag sänker dem i älven ska jag trycka in matrester mellan tänderna och sockerbullar i halsen på dem allesammans.
Kommentarer:
[2009-04-08 20:46] KD: Argh, var något av det värsta med att passa brorsbarnen när de var små. Tandborstningen - de ville inte. Kamp varje gång. Tacksam att jag inte passade varje kväll. Fy Sören, så envisa ungar kan vara.
[2009-04-08 21:14] zmilla: Hur gammal är trollungen?
Med mina barn har vi, sedan de varit stora nog att få lördagsgodis, talat om att om man inte borstat tänderna varje dag i en veckas tid så får man inga sötsaker. Varken läsk, saft, glass, kakor eller godis kommer in i munnen på barn som inte borstar tänderna ordentligt. Det ökar motivationen till tandborstande avsevärt. =)
[2009-04-08 21:15] zmilla: Just det ja - en annan sak som ökade motivationen till tandborstande var en eltandborste. Nu väljer de varje kväll - vanlig tandborste eller eltandborste. Festligt värre!
[2009-04-08 21:23] Skylla: zmilla: Trollungen är 1½. Det går inte att motivera honom med godisförbud. Han får förresten varken godis, läsk eller saft, men äter ju bulle, pepparkaka, russin och dylikt och får dricka juice.
Och Drakungen har totalvägrat eltandborste ända till denna vecka.
[2009-04-08 21:34] Doriz: Men vad hemskt bedömande alla låter. hur ska man NÅGONSIN räcka som förälder?
Du räcker säkert så det räcker och blir över. Trollen och drakarna kommer bli fina människor. Gott så.
Kram
[2009-04-08 22:14] realein: isch isch isch... jag tror jag kommer hamna i liknande scenarion snart. Än så länge tycker lill det är roligt - men bara om han får borsta själv. Inte så effektivt, men än så länge har han bara åtta tänder så jag hoppas det räcker med de få tag jag lyckas få till.
Läste om nån som låtit barnet borsta tänderna på sig själv samtidigt som man borstade barnets tänder. Kan det vara kul? Eller ni kanske redan testat? Själv har jag kört med tandborstningssaga för kusiner jag passat, men de var större så det kanske inte funkar för en så liten? Vi lekte att tänderna var små gubbar som skulle skrubba magen och ryggen och fötterna (de i överkäken) samt håret (de i nederkäken). Jag berättade om de små gubbarna och vad jag gjorde... "skrubba alla små magar... hela vägen runt... oj vad det kittlas".
Fast i läget du beskriver hade jag nog kanske hoppat över tandborstningen helt ett par dagar och riskerat att barnavårdsnämnden knackar på dörren. Kanske åkt och köpt en ny tandborste och tandkräm sen och börjat på ny kula liksom?
[2009-04-09 08:13] Anni: Det är väl därför man fäller mjölktänderna och får riktiga först när man blir gammal nog att borsta ordentligt? Ta det lugnt! (jag vet att det är lättare sagt än gjort)
[2009-04-09 08:25] Skylla: @realein: Det där med att låta ungen borsta samtidigt som man själv fungerade i exakt två dagar. Bah, jag har ingen fantasi när det gäller att hitta på nytt lirk. Men det där med gubbmagarna ska jag försöka när han blir äldre.
@Anni: Fäller?! Ha ha, det lät så sött :) <3
[2009-04-09 08:53] Corn: tandborstning är ruggigt jobbigt, vi har två ungar med totalt olika tänder, den största har haft flera hål och alla på folktandvården spänner ögonen i mig och skyller på amningen; men lille gossen som ammades ännu längre har perfekta tänder (än så länge). Och svåra att borsta har de varit båda två, fram till kanske fyra-fem års ålder... Vi har tvingat och bråkat och bänglat varje dag. Puh. Kram!
[2009-04-09 10:07] tori: whut, får man hål i tänderna av att amma länge? hur ska folk HA det egentligen? :P
[2009-04-09 10:21] Jazzie: Tycker det låter som om du kanske skulle ta och jobba på dina skamkänslor. Är inte så säker på att de målar upp dig som mamma två snäpp sämre än Fritzel utan att du tar deras kommentarer på det sättet.
De allra flesta människor får hål i tänderna. Mjölktänderna som är mycket svagare än de tänder som kommer sen är klart känsligare. Karies är väl typ den "sjukdom" som flest människor i Sverige har.
Dessutom är det väldigt genetiskt betingat hur bra eller dåliga tänder man har. Jag har inte ett dugg bättre tandvård än de flesta, men har oftast inga hål alls. Min kompis har jämt hål och grova sådana också. Vi har olika tänder och olika PH-värden i munnen. Sen kan ju hon borsta tills det blöder.
Dina ungar låter som vanliga ungar. Så sluta skämmas.
[2009-04-09 12:23] BettyB: Köp på dig en packe klistermärken och muta!
[2009-04-09 13:08] Skylla: @BettyB: Trollungen är för liten för att låta sig mutas överhuvudtaget :(
[2009-04-09 16:17] BettyB: Muta drakungen och låt trollungen borsta själv (eller tugga på tandborsten), får han hål så är det ändå bara i mjölktänderna. Och så kan han bli inspirerad av storebror.
[2009-04-09 17:06] Skylla: @BettyB: Drakungen går med på borstning, det är Trollungen som är problemet. Sedan är det förvisso Drakungen som har hål, men det beror inte på att han vägrar borstning, utan snarare på oss som inte skött oss - och det är där tandhygienisten kommer in och problemet med BVC som tjatar ihjäl sig om att vi ska göra på ett sätt och Folktandvården som tjatar ihjäl sig om att vi ska göra precis tvärt om.
[2009-04-09 17:08] Skylla: @BettyB: Men du har rätt, vi borde synka gossarnas tandborstning bättre, så att d y låter sig inspireras av d ä.
[2009-04-09 20:41] repoo: Men, fluorgurgelvatten då, kan det vara ett bonustrix som kompenserar något för tandborstningen? Det påstås finnas goda, som man t o m kan locka med att få skölja med efter tandborstning. Som andra har jag goda erfarenheter av eltandborstar som burrar och pirrar underhållande, men det varierar såklart mellan ongar.
Själv sprang jag som parvel varje kväll in till mitt rum och kastade mig på sängen, blundade stenhårt och spände mig i hela kroppen så att jag blev stel som en pinne så att mina föräldrar skulle tro att jag sovde, så att jag skulle slippa undan tandborstningen (eller egentligen hela gå och lägga sig-grejjen, jag ville ju vara uppe och om jag redan sov så kanske dom skulle gå och jag kunde smyga upp igen hehehehe). Det funkade aldrig. Hål i tänderna fick jag trots det inte många förrän jag slutade snusa, och nu är jag manisk med både tandtråd och -borste och vill helst genmanipulera mig själv till att få högre PH i munnen så jag blir IMMUN mot karius och baktus-skrällena. Puh.
*muttermutter*
[2009-04-09 20:44] repoo: Förresten, om barn fick bestämma allt hela tiden skulle varken dom eller världen må bättre. Alls. Och vaddå "motsätta sig barns vilja"? Som om inte varenda människa hela tiden motsätter sig MIN vilja?! Bah. Släpp skammen och ge förnumstigpåarna en rejäl PROPP säger jag. PROPP ska dom ha. Morr. Skylla ftw!
[2009-04-09 21:17] Skylla: @repoo: Gulle dig!
Trollungen är för liten för att skölja. På gränsen att Drakungen är det också. Men jag har faktiskt inhandlat fluorsugtabletter med smultronsmak som Draken får suga på - trots att det står från 12 år på. Ja, ni ser ju vilken förtappad varelse jag är. OBS OBS OBS helt utan stöd i FASS. Kanske bäst att isolera sig på hemlig ort innan man har Elisabeth Brandt här med handklovarna i högsta hugg. Nåväl, skulle någon trycka in så mycket tandkräm i min mun som tandhygienisten säger att jag ska trycka in i Drakens mun, för fluorets skull, så skulle jag kräkas rakt av. Garanterat.
[2009-04-14 15:28] Siv: För mig, som är en Dålig Dotter (ja, du vet...), så är den här texten skön att läsa och lätt att relatera till.
För - i mina ögon är du ju en synnerligen kompetent människa, och om t o m du känner att du misslyckas och är en Dålig Mamma - fastän jag absolut tror att du inte är det, och inser hur omöjligt det är att få ihop alla de där kraven - så kanske jag också kan och får vila i tanken på att jag OCKSÅ gör mitt bästa, och ska skita i om alla MINA kamper inte går att få ihop, och att jag sk SKITA i att någon spänner ögonen i mig och blänger "dåååålig, dååååååålig".
Framför allt är det skönt när någon som du sänker garden. Trots att hypodea i gemen är ett ställe där många vågar vara som de är, och skriva om det, så är samhället i stort så fyllt av människor som håller skenet uppe (och dumskallar som jag, som tror dem) att jag får panik tio gånger per dag över att alla verkar lyckas med det och det och det TROTS att de samtidigt hävdar att de sänkt kraven och yada yada. Ja, men som såna som gnäller på att de har så ostädat och de har sänkt kraven och det får vara så här skitigt och så har de det ändå mycket snyggare än jag har det när jag städat mig blå. Ah, fånig jämförelse, men du hajar.
I love you, Skylla. Hoppas det ordnar sig med ungarnas gaddar. KRAM.
Ibland har jag lust att skinnflå varenda idiotjävel som förnumstigt pratar om barnuppfostran i allmänhet, tandborstning i synnerhet och det där med tvång och att motsätta sig barns vilja och behandla dem respektlöst och tänk om man behandlade vuxna som man behandlar sina barn och bla bla bla
Okej, det här är de två alternativen, vad fan tycker ni att jag ska göra?
1) Knipa fast Trollungens ben mellan mina, hålla fast hans händer och tvinga in tandborsten i munnen och sedan borsta så gott det går.
2) Sätta mig och försöka lirka och tjata och vänta ut Trollungen, som fullkomligt hysteriskt går runt, runt, runt och skriker, skriker, skriker, kastar sig åt alla håll och kanter så att han slår i huvudet och skriker ännu värre, och ännu värre, och ännu värre och sedan kastar allt han ser omkring sig och...
Och exakt hur länge ska jag i så fall vänta ut honom? Till klockan ett i natt? Eller räcker det med klockan tio? Spelar det någon roll att han håller Drakungen vaken? Spelar det någon roll att vi håller på att gå upp i limningen allihop av att lyssna på detta skrikande, skrikande, skrikande?
Drakungen har hål. Och som förälder ska man förstås SKÄMMAS. Och skäms gör man. SKAM är för övrigt den mest dominerande känslan i mitt liv. Vi - eller i alla fall Älsklingen - har givit barnet saft och bulle till eftermiddagsfikat mitt på blanka vardagen. Och snart kommer nog BARNAVÅRDSNÄMNDEN på uppdrag av hennes nåd Tandhygienisten. Föräldrarna har inte nekat barnet mellanmål och torde ej vara lämpliga att handha barn framledes. Föräldrar som inte vet att mellanmål är av ondo är inkompetenta föräldrar.
För så vitt inte hans nåd Barnläkaren hinner före, för jag är ju ätstörd och svälter mitt barn, gud bevars, eftersom jag inte trycker i honom mellanmål mot hans vilja varannan timma och med följd att han inte äter vid huvudmåltiderna. Hur man än vänder sig har man ändan bak.
Hos tandhygienisten frågar jag lite försiktigt vad man egenligen förväntas göra som förälder, eftersom vi uppenbarliegen misslyckats.
- Vi borstar hans tänder två gånger om dagen, men vi håller ju inte på med tandtråd och så, och det är ju problem det där med mellanmålen eftersom BVC är på oss hela tiden om det för att ungarna ligger lågt på kurvorna.
- Nej nej, tandtråd behöver ni inte hålla på med!
Och så tittar hon in i Drakungens mun, med lampa, specialläge och specialintrument och upptäcker, ve och fasa, att där sitter mat kvar mellan tänderna! Och hon ropar ut det:
- Men här sitter det ju mat kvar!
Skam, skam, skam!
Jag har borstat Drakungens tänder. Extra noga faktiskt eftersom vi skulle till Folktandvården. Men jag har inte vänt upp och ner på ungen, inte lyst med strålkastare in i käften på honom och inte rotat med vassa instrument.
Jag har stått där på huk, tjatat en gång i sekunden typ:
- Öppna munnen! Försök att gapa! Du måste gapa Älskling! Nej, du kan inte prata nu! Behöver du svälja? Gapa! Öppna munnen! Ja men, vrid inte bort huvudet! Upp med hakan! Gapa! Ja men, du måste stå stilla...
%#§$€¤%#!!! Jag har lust att ta den jävla barnläkaren, tandhygienisten, Supernanny och hela jävla BVC-personalen och gjuta in dem i betong, och innan jag sänker dem i älven ska jag trycka in matrester mellan tänderna och sockerbullar i halsen på dem allesammans.
Kommentarer:
[2009-04-08 20:46] KD: Argh, var något av det värsta med att passa brorsbarnen när de var små. Tandborstningen - de ville inte. Kamp varje gång. Tacksam att jag inte passade varje kväll. Fy Sören, så envisa ungar kan vara.
[2009-04-08 21:14] zmilla: Hur gammal är trollungen?
Med mina barn har vi, sedan de varit stora nog att få lördagsgodis, talat om att om man inte borstat tänderna varje dag i en veckas tid så får man inga sötsaker. Varken läsk, saft, glass, kakor eller godis kommer in i munnen på barn som inte borstar tänderna ordentligt. Det ökar motivationen till tandborstande avsevärt. =)
[2009-04-08 21:15] zmilla: Just det ja - en annan sak som ökade motivationen till tandborstande var en eltandborste. Nu väljer de varje kväll - vanlig tandborste eller eltandborste. Festligt värre!
[2009-04-08 21:23] Skylla: zmilla: Trollungen är 1½. Det går inte att motivera honom med godisförbud. Han får förresten varken godis, läsk eller saft, men äter ju bulle, pepparkaka, russin och dylikt och får dricka juice.
Och Drakungen har totalvägrat eltandborste ända till denna vecka.
[2009-04-08 21:34] Doriz: Men vad hemskt bedömande alla låter. hur ska man NÅGONSIN räcka som förälder?
Du räcker säkert så det räcker och blir över. Trollen och drakarna kommer bli fina människor. Gott så.
Kram
[2009-04-08 22:14] realein: isch isch isch... jag tror jag kommer hamna i liknande scenarion snart. Än så länge tycker lill det är roligt - men bara om han får borsta själv. Inte så effektivt, men än så länge har han bara åtta tänder så jag hoppas det räcker med de få tag jag lyckas få till.
Läste om nån som låtit barnet borsta tänderna på sig själv samtidigt som man borstade barnets tänder. Kan det vara kul? Eller ni kanske redan testat? Själv har jag kört med tandborstningssaga för kusiner jag passat, men de var större så det kanske inte funkar för en så liten? Vi lekte att tänderna var små gubbar som skulle skrubba magen och ryggen och fötterna (de i överkäken) samt håret (de i nederkäken). Jag berättade om de små gubbarna och vad jag gjorde... "skrubba alla små magar... hela vägen runt... oj vad det kittlas".
Fast i läget du beskriver hade jag nog kanske hoppat över tandborstningen helt ett par dagar och riskerat att barnavårdsnämnden knackar på dörren. Kanske åkt och köpt en ny tandborste och tandkräm sen och börjat på ny kula liksom?
[2009-04-09 08:13] Anni: Det är väl därför man fäller mjölktänderna och får riktiga först när man blir gammal nog att borsta ordentligt? Ta det lugnt! (jag vet att det är lättare sagt än gjort)
[2009-04-09 08:25] Skylla: @realein: Det där med att låta ungen borsta samtidigt som man själv fungerade i exakt två dagar. Bah, jag har ingen fantasi när det gäller att hitta på nytt lirk. Men det där med gubbmagarna ska jag försöka när han blir äldre.
@Anni: Fäller?! Ha ha, det lät så sött :) <3
[2009-04-09 08:53] Corn: tandborstning är ruggigt jobbigt, vi har två ungar med totalt olika tänder, den största har haft flera hål och alla på folktandvården spänner ögonen i mig och skyller på amningen; men lille gossen som ammades ännu längre har perfekta tänder (än så länge). Och svåra att borsta har de varit båda två, fram till kanske fyra-fem års ålder... Vi har tvingat och bråkat och bänglat varje dag. Puh. Kram!
[2009-04-09 10:07] tori: whut, får man hål i tänderna av att amma länge? hur ska folk HA det egentligen? :P
[2009-04-09 10:21] Jazzie: Tycker det låter som om du kanske skulle ta och jobba på dina skamkänslor. Är inte så säker på att de målar upp dig som mamma två snäpp sämre än Fritzel utan att du tar deras kommentarer på det sättet.
De allra flesta människor får hål i tänderna. Mjölktänderna som är mycket svagare än de tänder som kommer sen är klart känsligare. Karies är väl typ den "sjukdom" som flest människor i Sverige har.
Dessutom är det väldigt genetiskt betingat hur bra eller dåliga tänder man har. Jag har inte ett dugg bättre tandvård än de flesta, men har oftast inga hål alls. Min kompis har jämt hål och grova sådana också. Vi har olika tänder och olika PH-värden i munnen. Sen kan ju hon borsta tills det blöder.
Dina ungar låter som vanliga ungar. Så sluta skämmas.
[2009-04-09 12:23] BettyB: Köp på dig en packe klistermärken och muta!
[2009-04-09 13:08] Skylla: @BettyB: Trollungen är för liten för att låta sig mutas överhuvudtaget :(
[2009-04-09 16:17] BettyB: Muta drakungen och låt trollungen borsta själv (eller tugga på tandborsten), får han hål så är det ändå bara i mjölktänderna. Och så kan han bli inspirerad av storebror.
[2009-04-09 17:06] Skylla: @BettyB: Drakungen går med på borstning, det är Trollungen som är problemet. Sedan är det förvisso Drakungen som har hål, men det beror inte på att han vägrar borstning, utan snarare på oss som inte skött oss - och det är där tandhygienisten kommer in och problemet med BVC som tjatar ihjäl sig om att vi ska göra på ett sätt och Folktandvården som tjatar ihjäl sig om att vi ska göra precis tvärt om.
[2009-04-09 17:08] Skylla: @BettyB: Men du har rätt, vi borde synka gossarnas tandborstning bättre, så att d y låter sig inspireras av d ä.
[2009-04-09 20:41] repoo: Men, fluorgurgelvatten då, kan det vara ett bonustrix som kompenserar något för tandborstningen? Det påstås finnas goda, som man t o m kan locka med att få skölja med efter tandborstning. Som andra har jag goda erfarenheter av eltandborstar som burrar och pirrar underhållande, men det varierar såklart mellan ongar.
Själv sprang jag som parvel varje kväll in till mitt rum och kastade mig på sängen, blundade stenhårt och spände mig i hela kroppen så att jag blev stel som en pinne så att mina föräldrar skulle tro att jag sovde, så att jag skulle slippa undan tandborstningen (eller egentligen hela gå och lägga sig-grejjen, jag ville ju vara uppe och om jag redan sov så kanske dom skulle gå och jag kunde smyga upp igen hehehehe). Det funkade aldrig. Hål i tänderna fick jag trots det inte många förrän jag slutade snusa, och nu är jag manisk med både tandtråd och -borste och vill helst genmanipulera mig själv till att få högre PH i munnen så jag blir IMMUN mot karius och baktus-skrällena. Puh.
*muttermutter*
[2009-04-09 20:44] repoo: Förresten, om barn fick bestämma allt hela tiden skulle varken dom eller världen må bättre. Alls. Och vaddå "motsätta sig barns vilja"? Som om inte varenda människa hela tiden motsätter sig MIN vilja?! Bah. Släpp skammen och ge förnumstigpåarna en rejäl PROPP säger jag. PROPP ska dom ha. Morr. Skylla ftw!
[2009-04-09 21:17] Skylla: @repoo: Gulle dig!
Trollungen är för liten för att skölja. På gränsen att Drakungen är det också. Men jag har faktiskt inhandlat fluorsugtabletter med smultronsmak som Draken får suga på - trots att det står från 12 år på. Ja, ni ser ju vilken förtappad varelse jag är. OBS OBS OBS helt utan stöd i FASS. Kanske bäst att isolera sig på hemlig ort innan man har Elisabeth Brandt här med handklovarna i högsta hugg. Nåväl, skulle någon trycka in så mycket tandkräm i min mun som tandhygienisten säger att jag ska trycka in i Drakens mun, för fluorets skull, så skulle jag kräkas rakt av. Garanterat.
[2009-04-14 15:28] Siv: För mig, som är en Dålig Dotter (ja, du vet...), så är den här texten skön att läsa och lätt att relatera till.
För - i mina ögon är du ju en synnerligen kompetent människa, och om t o m du känner att du misslyckas och är en Dålig Mamma - fastän jag absolut tror att du inte är det, och inser hur omöjligt det är att få ihop alla de där kraven - så kanske jag också kan och får vila i tanken på att jag OCKSÅ gör mitt bästa, och ska skita i om alla MINA kamper inte går att få ihop, och att jag sk SKITA i att någon spänner ögonen i mig och blänger "dåååålig, dååååååålig".
Framför allt är det skönt när någon som du sänker garden. Trots att hypodea i gemen är ett ställe där många vågar vara som de är, och skriva om det, så är samhället i stort så fyllt av människor som håller skenet uppe (och dumskallar som jag, som tror dem) att jag får panik tio gånger per dag över att alla verkar lyckas med det och det och det TROTS att de samtidigt hävdar att de sänkt kraven och yada yada. Ja, men som såna som gnäller på att de har så ostädat och de har sänkt kraven och det får vara så här skitigt och så har de det ändå mycket snyggare än jag har det när jag städat mig blå. Ah, fånig jämförelse, men du hajar.
I love you, Skylla. Hoppas det ordnar sig med ungarnas gaddar. KRAM.
lördag 4 april 2009
Något krystat från nervlös
(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Jag har köpt engelska pelargoner till köksfönstret, pärlhyacinter till "fågelbadet" och små påskliljor till köksbordet. Jag borde ha sått gräs, men med lite tur hinner det fram till påsk om jag bara får till det i morgon.
Drakungen har - med benäget bistånd av sin ömma moder - fått sina fröer i jorden: litchie, rhambutan, cherimoya, pepino och papaya.
Jag gläds över att min stackars frösådda katsura, som jag grävt upp och släpat med mig från Stockholm, faktiskt har överlevt här i zon V, trots att den stått i en helt oskyddad tomathink och inte alls varit nedgrävd i jorden. Den är angiven som en zon IV. Tack, tack, tack, älskade lilla katsura med hjärteblad!
Ungarna sover, Älsklingen väntar nere i soffan, tevattnet är varmt, Impectakatalogen är framplockad. Det är helg.
Jag har köpt engelska pelargoner till köksfönstret, pärlhyacinter till "fågelbadet" och små påskliljor till köksbordet. Jag borde ha sått gräs, men med lite tur hinner det fram till påsk om jag bara får till det i morgon.
Drakungen har - med benäget bistånd av sin ömma moder - fått sina fröer i jorden: litchie, rhambutan, cherimoya, pepino och papaya.
Jag gläds över att min stackars frösådda katsura, som jag grävt upp och släpat med mig från Stockholm, faktiskt har överlevt här i zon V, trots att den stått i en helt oskyddad tomathink och inte alls varit nedgrävd i jorden. Den är angiven som en zon IV. Tack, tack, tack, älskade lilla katsura med hjärteblad!
Ungarna sover, Älsklingen väntar nere i soffan, tevattnet är varmt, Impectakatalogen är framplockad. Det är helg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
