Man tager vad man haver

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Inga högtalare har jag på jobbdatorn. Men jag har upptäckt att om jag har Care Talken ("dator-diktafonen") på, så kommer det lite skramligt ljud ur den. Man får inte vara kräsen, gud bevars! Mina patienter skulle vara glada om de inte hade något värre än skramligt ljud att bekymra sig över. Nå väl, jag har lyckats ratta in en grekisk radiokanal, och så sitter jag där och lyssnar på skramligt grekiskt medan jag skriver daganteckningar och ordinerar prover.

När jag ska diktera och sätter på inspelning, så försvinner ljudet. Dröm om min förvåning när jag skulle fortsätta ett påbörjat diktat och spolade tillbaka en bit för att minnas var jag var, och hörde grekskramlet som bakgrund till min väna dikterande stämma. Hö hö! Det var ju tur att jag hann upptäcka det innan min stackars sekreterare I fick kakafonin i sina små rara öron.

Och den här spelar de titt som tätt, och jag har blivit alldeles såld och till mig i min lilla doktorsrock. Fördelen med utrikiska är att man (jag) kan koppla bort texten och slipper rysa över nödrim och annat tveksamt njutbart. Grekiska låter hur som bra vad de än hasplar ur sig - och det är väl tur det med tanke på vad grekiska sånger brukar handla om.

Men det går naturligtvis preciiis lika bra med rapsolja.






Kommentarer:
[2008-10-24 20:14] Doriz: Eller celeri!!!!

[2008-10-24 20:17] Skylla: Ja, fast det är ju inte lika smetigt och smörigt :)