En ofattbart lyxig dag

Ja, helt lyxigt kändes det väl inte att vakna av väckarklockan vid sju, men när jag - faktiskt! - lyckades kravla mig upp kvart över hade jag anständig tid på mig att äta frukost, ta hand om djuren, duscha och göra lunch i matlåda.

Jag for till Falun för upptaktsträff med tai chin. Vår lärare samlade sin erfarna grupp och oss nybörjare inför höstterminen. Vi körde tai chi i en och en halv timma, åt den medhavda lunchen och körde sedan en timma till.

Strax efter att jag kom hem dök Lassepappan upp med lilla Nasse för att hämta några glömda saker. Det var ljuvligt att få nosa på henne en stund. När de åkt satte jag mig på altanen med en kopp kaffe och ringde mamma. Och det blev ett alldeles ovanligt trevligt och glatt samtal.  

Sedan gick jag in och satte en deg (vridna baguetter, en favorit) och gjorde i ordning 'Magiskt enkel pastasås'* så att den skulle få stå och dra.

Så drog jag på mig shorts och gympadojor och gick på promenad, upp upp för Ändlösbergsvägen. Fem kilometer uppför, och således fem kilometer nedför.

På hemvägen fick jag äntligen se årets första (levande) orm, en fin huggis.

Hemma igen fixade jag med hönsen och Bubbel-kaninen och gick sedan in och satte på ugnen och gjorde i ordning bröden. Jag duschade och smorde in och masserade lätt ömmande fötter och ben och gräddade sedan bröden och kokade pasta.

Så satte jag mig på verandan i kvällssolen och åt och drack ett par glas vin.

De dagar de senaste tolv åren då jag har fått ägna mig åt mig själv, göra vad jag vill, äta vad jag vill och tala i telefon en stund utan att vara sönderstressad är mycket lätt räknade. Lyx!


* Jag vet inte riktigt var jag fått receptet ifrån, men i stort består den av blandade tomater som skärs i bitar och läggs i olivolja där den får stå och dra tillsammans med hackad vitlök, basilika, nymald svartpeppar och salt. Bara så.