Jo men nu så...

Jag hade tänkt att jag skulle få bestämma namn på kattungarna, för en gångs skull. Men pojkarna blev förtvivlade över mitt förstahandsval 'Gösta' och inte gillade de 'Salim' heller. Och när jag nu inte kunde komma på ett flicknamn som kändes riktigt rätt, så föll jag till föga och lät ungarna bestämma.

Här är Neko. Han ser tigrerad ut på bilden, men det är bara på huvudet och benen han har den där teckningen. I övrigt är han viltfärgad och vit, som sin mor. Min första katt, som litet barn, hette Neko. Men honom har jag inga egentliga minnen av, så det får väl vara ok att återanvända namnet.

Och här är Takita (inte helt lyckad bild) I början när vi hade Nikita så hade Nassen lite svårt för namnet och kallade henne för Takita. Och nu tyckte pojkarna att katthonan skulle få heta så efter sin mamma.

Nu när jag sitter i sängen med datorn i knät och skriver, så ligger de båda under mina böjda knän och sover. Jag är så glad att jag har dem, mjuksnuttarna. Men älskade Nikita-katten, vad jag saknar dig!