Buskaniner

Jodå, jag hittade den lilla sötrumpan i morse. Han satt uppe hos grannen - Fru Fisförnäm, som tack och lov inte är här längre för säsongen. Han återbördades till hagen.

Efter frukosten hade båda kaninerna rymt. Suck! Jag måste köpa fler tältpinnar att förankra kompostgallren med. Pingla hittade jag inne i hönsgården. Jag hade ett fasligt sjå att få tag på henne.

Hon är väldigt rädd, lilla Pingla. Det känns mest som jag jagar och skrämmer slag på henne när jag ska försöka hantera henne för att hon ska bli mer tam.

De har inte verkat överdrivet intresserade av varandra, men nu ikväll när jag gick ut för att stänga hönshusluckan så satt hon ute i hagen och tryckte sig intill honom. Så sött!


Jag var uppe en sväng till Ändlösberg och plockade tranbär. Drygt en liten yoghurthink blev det innan jag höll på att förfrysa både fingrar och tår och gav upp. De var sannerligen inte lätta att se, tranbären, mot den röda vitmossan i den mörka, molniga novembereftermiddagen - i synnerhet inte de som blivit så där mörkt röda och lite transparenta.

På väg hem från tai chin var det meningen att jag skulle handla. Naturligtvis hade jag glömt plånboken hemma. Jag får vara glad så länge jag inte blir stoppad av polisen. Det är sannerligen inte ofta jag får körkortet med mig. Så jag tänkte att jag skulle fixa några brev och sedan åka bort till vår lilla lokala Konsum (som jag fortfarande kallar dem), men så var klockan plötsligt tjugo i tio och det var för sent. Inte är det mycket jag får till nu för tiden.

Och nu sitter jag här igen. Med huvudvärk, domnade händer och blåvärkande axlar. Men inte packar jag ihop och går och lägger mig. Dum-Scylla! :(

I morgon får jag hem mina barn. Jag längtar förtvivlat efter dem, men är så rädd att jag inte ska orka med utan bara bli snäsig, skällig och sarkastisk.