(SKYLLA PÅ HYPODEA)
Förunderligt är det. Jag är ledig en vecka nu. Drygt. Och det ska bli så oändligt skönt att vara hemma hos mina pojkar, alla tre, stora och små. Men ändå...
Det känns lite sorgligt och tomt att inte gå till jobbet. Fattarni?! Det är första gången sedan jag började AT som jag känner en längtan till jobbet, trots att avdelningen jag varit på senaste veckan - för första gången - har varit riktigt tråkig. Jag är förstummad och förundrad.
Och de mailar från gamla jobbet. Räknar med att jag kommer tillbaka så snart AT:n är klar, på ST-tjänst.
Trots allt tjorv, krångel, nojor och känslor av otillräcklighet, känner jag mig rent gråtig av glädje, lättnad och... ja... nått. Nått obeskrivbart.
Och veckans kärlek är denna. Ja, öh... kanske inte videon, men låten.ÄR de inte söta, lillebrollorna?! Jag har en faiblesse för masar, börjar jag inse :)
Trevlig helg! Nu ska jag se på Eureka och förföra Älsklingen. Hö hö!
Kommentarer:
[2009-02-20 21:59] Mårr: Åh skyllajza, nu blir tant änna lite tårögd här nere.
<3 <3 <3
[2009-02-21 12:48] aniara: Åh, så gott att läsa <3 Så härligt för dig. Det är du verkligen värd!
[2009-02-21 15:13] AnnA: Längta till jobbet och hångel, nice!
[2009-02-21 19:55] Skylla: Inte hångel @AnnA, hardcore!
Nejdå, ha ha, jag somnade så fort jag lade huvudet på kudden. Jag får göra ett nytt försök ikväll :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar