Orcher och drakar, blommor och bin

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Och så var det Medeltidsmarknad i Leksand. Och äntligen fick Drakungen sitt svärd (förra årets förkom rätt snabbt) och äntligen fick han slåss med orcherna. Jag vet inte om det var riktigt lika kul i år. Älsklingen påstod sig ha hört några ynglingar säga att Orcherna suger i år. De GÖR ju ingenting! Nej, de var rätt beskedliga. De tyckte att Trollungen såg god ut, sa de, och funderade på att äta upp honom. Men då kom Drakungen farande från ingenstans och försvarade honom med svärd, näbbar och klor.

För en gångs skull köpte jag på mig några pryttlar. Jag brukar ha svårt att unna mig det: En keramikdrake, som nu står i köksfönstret och bligar på mig när jag stökar där vid diskbänken. En tovad trollslända med skimrande organzavingar, som jag vill ha i vårt sovrum tillsammans med alverna jag köpte på Krabat för någon halv evighet sedan, sedan när jag äntligen fått det lite mer skogslikt. En eternellkrans till mitt bonnakök. Ja, det är ute med eterneller. Jag är en ute person. Men ju mer jag ser av shabby chic och vitt, vitt, vitt, desto mer nöjd är jag med mitt utiga kök med den utiga eternellkransen.


Drakungen sa här om veckan till Älsklingen att han trodde att vi möjligen hade parat oss när han kom till, men inte när Trollet kom till.

- Ja men, det vet du ju att man måste para sig för att det ska bli ungar sa Älsklingen.
- Ja men jag SÅG ju inte det!

När jag hämtade honom på dagis idag var han inne på samma tema:

- Var det tungt när du och pappa parade er?
- Tungt? Nej, det är inte tungt att para sig.
- Ja men, han hoppade ju upp på din rygg!
(jag halvhysteriskt fnissande)
- Nej, han hoppade inte upp på min rygg. Mammor och pappor parar sig inte riktigt likadant som djuren.
- Ja men hur GÖR de då? direkt följt av
- Ja men jag SÅG ju inte det!

Jo jo, så är det med livets mysterier.


Drakungen och Trollungen har fäktats här på kvällen, under vilda rop och tjut. Draken med sitt svärd och Trollet med en fotfil som storebrodern så finurligt ordnat fram efter att den illasinnade modern berövat den lille den 1½-meterlånga pinnen han sprang och vevade med här inne.
- Fightas! ropade Draken.
- Bajsa! ropade Trollungen, som ännu inte är så bevandrad i inglesiska. Och så tjöt de och skränade så de hördes över halva byn.


Jag har just klarat av min andra dag som mammaledig - med den äran. Minsann! Jag inser ju att det inte kommer vara rosenskimrande hela sommaren, men det är ju trevligt att det börjar bra. Jag har hunnit med mer än jag någonsin trodde och ändå varken känt mig stressad eller försummat ungarna.




Kommentarer:

[2009-06-02 22:10] Mårr: "Jamen han hoppade ju upp på din rygg" :) :) :)
Obetalbart!

[2009-06-02 22:37] Vicky: *asg* Drakungen är ju helt underbar! Och så söta dina små svärdfäktare/fotfilsfäktare måste ha varit i allt itt oväsen.

[2009-06-02 23:37] aniara: Tack för garvet. "Bajsa!". Gud så skoj att få se de där två krigarna. hihihi

[2009-06-03 00:50] Garbo: <3

[2009-06-03 08:04] Ipppo: Tack för dagens skratt! :) Och jag har också keramikdrakar. Flera stycken, men de är lite överallt i trädgården allihopa. Drakar är fina.

[2009-06-03 08:34] morsan: Låter härligt att ledigheten börjat bra <3

[2009-06-03 09:09] Malena2: Later härligt alltihop! Tack för läsningen.

[2009-06-03 22:41] Doriz: :D