Ledig dag

När jag äntligen får en ledig dag, som igår, är det så mycket jag vill hinna med, att det mest blir stress och pannkaka av det hela. Mest, men inte bara förstås.

Jag lämnade barnen på lekis respektive hos dagmamma. Trollet klamrade sig fast vid mig. När jag lyfte över honom i Tarjas famn lutade han sig mot henne och jag såg hur underläppen åkte ut. Han grät inte. Han såg inte heller på mig. När jag skulle vinka i köksfönstret tittade han inte heller på mig. Han lutade sig mot Tarja och den lilla underläppen darrade. Och det gjorde betydligt mer ont i mammahjärtat än den där förtvivlade gråten. Den känns mer demonstrativ, medan det här kändes mer som äkta sorg. Eller ”sorg” kanske jag skulle säga.

Sedan åkte jag hem och duschade och gjorde mig i ordning och därefter for jag iväg till brevbärarkontoret för att hämta ut mina lökar från Eurobulb. Eftersom lökarna tar sig från Holland medelst ett transportföretag, lämpas paketet av hos brevbärarna, och inte hos OKQ8 som är vår ”Post”. Brevbärarkontoret har öppet 8-10. Inte helt lättillgängligt, med andra ord. De försöker köra ut paketet vid ett tillfälle, men är man inte hemma då, så går det ut en avi. Man är inte hemma klockan 13 på dagen. Nå ja, tack och lov för en ledig veckodag denna vecka. En del av lökarna skulle till en kollega på Vårdcentralen, så jag åkte dit med dem och passade på att fika där.

Därefter svängde jag förbi lilla växthuset och köpte nya blommor till köksfönstret. Jag brukar försöka ha blommande säsongskrukväxter som lyser upp lite i köket. Och så köpte jag en sådan där växt med små ”pepperfrukter” i rött, blekgult, orange och lila, för jag tänkte att ungarna skulle tycka att det var kul. Det gjorde de också. Åtminstone Draken blev eld och lågor. Och så köpte jag lite fina födelsedagskort.

Sedan åkte jag till Insjön för att shoppa. Jag är ingen shoppande typ, men icke desto mindre åkte jag dit. Jag var inne i de flesta affärer på Hjultorget – utom Clas Ohlson. På My-Iittala kompleterade jag min kära vårgröna servis med djupa tallrikar och uppläggningsfat och skålar och så köpte jag två röda Taika-muggar till de blå och vita jag redan har. Jag köpte ljuslyktor också, för två ljusstakar har katterna haft i golvet, så jag behövde komplettera nu när det börjar bli ljustid. Innan jag åkte vidare köpte jag tunna fingervantar till ungarna och en fin fågelmatare och så provade jag parfym. Alla de vanliga, nya parfymerna luktar pyton – om inte direkt så i alla fall efter en stund.

För första gången svängde jag in vid Insjöns väveri, en bit bort, och passade på att titta in i inredningsaffären som jag hört skulle vara så mysig. Där köpte jag fler kort, en löpare från Insjöns väveri att ha på köksbordet och lite tyg att klä om stolen i hallen med. Det som sitter på nu ser mer än förjäkligt ut.

På väg hem åkte jag för första gången till Tulavippan, som är ett jättestort loppis med många olika säljare. Lite som loppisen i Skärholmen. Där hittade jag en stor ölkruka i Höganäskrusstil, men som inte var det, som jag ville ha att sätta gran- eller tallris i till jul och påskris i till påsk. Den kostade bara 225 kronor, och det tyckte jag var ok. Så såg jag en fin kristallvas för 50 kronor och ett Tilgmanfat/skål med underbar glasyr inuti för 150. Av någon förunderlig anledning är jag svag för Tilgmann, trots att jag inte alls gillar samtida keramik något vidare. Dessvärre tog de bara kontanter och några sådana har jag i princip aldrig, så det var bara att trava iväg tomhänt. Jag hade kunnat gå till ICA och hämtat ut pengar, men jag var rätt hungrig och behövde komma vidare.

Därefter åkte jag till bolaget och sedan till Konsum och så äntligen hem.

När jag kom hem var klockan tre, huset såg ut som en tromb dragit fram, jag hade inte ätit eller druckit något sedan sju på morgonen, och då bara en macka och en halv mugg kaffe, jag behövde sätta en focacciadeg och barnen skulle hämtas. Jag röjde av det allra värsta och packade upp det viktigaste (kyl- och frysvaror), satte degen och åkte sedan ångestfull och hämtade mina stackars barn, som inte fick komma hem ett dugg tidigare, trots att det var fredag och jag hade ledig dag.

Jag hade fortfarande inte hunnit äta.