Nu sitter Trollungen vid datorn och spelar för fullt, medan Drakungen går omkring med en mjukiskanin i koppel och leker kaninhoppning sa Älsklingen häromdagen och såg betänksam och en liten aning bestört ut. Borde det inte vara tvärt om?
Nu var det förvisso ingen kanin utan en vombat, och Draken påpekade mycket förnärmad att det minsann inte var kaninhoppning han lekte, utan vombathoppning. Nå ja!
Jo, man kunde kanske snarare förvänta sig att åttaåringen satt vid datorn och fyraåringen lekte med gosedjur. Men inte i vår familj, då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Heder åt det barn som har tagit en Wombat till sitt hjärta. Det är ju så söta djur. Jag hade nästan själv kunnat tänka mig att leka wombathoppning ...
Skicka en kommentar