Men nu är du bara ett havstroll så vilt
som flyger alla bergen häremellan
söndag 12 september 2010
Och
Och inte ens det här hinner jag längre. För tillfället är jag glad bara jag lyckas ta mig ur sängen på mornarna, göda barnen och hålla undan drivorna här hemma så pass att det går att komma in i huset. Vart tog livet vägen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar