lördag 31 januari 2009

Helg (?)

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Och gissa vad jag ska göra imorgon! Ibland är man jävligt glad över sin förskrivningsrätt, omansäjer.

:(



Kommentarer:
[2009-01-31 17:38] morsan: Nu skrämmer du mig :(

[2009-01-31 18:50] KD: Göra likör på medicinsprit? ;-)

[2009-01-31 18:56] Skylla: morsan: Nej då, inget suicidalt!

KD: Nä, inte det heller :)

[2009-01-31 19:13] Mårr: Jag sprattlar lite här, perifert. Så bara.

[2009-01-31 19:46] Garbo: ?

[2009-01-31 20:34] Will/MBF: Jag tror du ska skriva ut någon medicin till dig själv så att du kan gå och jobba.

söndag 25 januari 2009

Lust(ar)

(SKYLLA PÅ HYPODEA)

Någon gång, någonstans läste jag om en undersökning som visat att det inte var de par som hade bäst sex som var lyckligast, utan de som hade mest sex. Jag tror att det ligger något i det. Därmed inte sagt att det sker någon sänghalmsaktivitet av kaninmått i det skyllska hemmet. Men kanske det borde.

Jag tror att det har en bondingfunktion, det där lite trötta, småstressade, snabbvardagssexet. Ja här står vi, du och jag, mitt i detta vardagskaos, men det är VI i alla fall, DU och JAG.

Och mitt i detta inferno, där allt är skit, paniken står mig upp i halsgropen, livslusten och hoppet om en framtid i princip är borta så är sex ungefär det sista jag tänker på.

Men så minns jag den där undersökningen. Och trots att jag bara är trött, trött och ledsen, ledsen, så kryper jag intill Älsklingen, och med lite tid, känslan av hud och doften av man, min man, så finns den ju ändå där, lusten, någonstans långt, långt därinne.

Och när jag gjort så, tre gånger på en knapp vecka, så är lusten plötsligt närvarande. Och Älsklingen ser nöjd och belåten ut. Hans tålamod har tilltagit och han ser mild och oberörd ut när jag går här och surar på förmiddagen, och då orkar jag också bryta det.

Och här går jag, med min nyväckta, mycket påtagliga och allestädes närvarande lust och förundras över att något sådant kan leva och frodas när bomberna kreverar omkring mig. Är det som undersökningen säger, mån tro, eller är det bara en nyutplockad spiral i ett bäbislängtande och mycket oförnuftigt undermedvetet som gör sig påmint?




Kommentarer:
[2009-01-25 22:10] EvaP: "Och Älsklingen ser nöjd och belåten ut." Det får mig att le!

Det är kanske som Dr Phil brukar säga: Det är bara att göra det.

[2009-01-26 08:39] LillaMolly: Låter som om du hittat en metod som funkar för dig. Grattis!

[2009-01-26 16:56] Basilika: Jag har ju inte sarskilt mycket erfarenhet av langre relationer, men allt efterson jag blir aldre sa borjar jag inse att sex fyller manga olika aspekter. Sex som terapiform tex, och som hjalp att bonda som du skriver.
Sen ar jag likadan - desto mindre sex jag har desto mindre lust far jag. Och ju mer sex jag har, destom mer sex vill jag ha ;)

[2009-01-26 19:55] Malena: fint att läsa och fungerar precis som du och basilika!

[2009-01-26 22:51] vajl: Lust föder lust. Grattis!!

[2009-01-29 09:25] Garbo: Jamen tusan vad bra!! Jag tror verkligen oxå att man stärker banden med sex, och så lugnar och tryggar det ju veheherkligen. Sex föder mer sex... Grattis Skylla! :)

onsdag 21 januari 2009

Där väser det en orm

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


I bilen lyssnar jag på 'Två tungor'. Och som jag älskar den låten. Båda versionerna.

Sofias

Freds (Tyvärr bortplockad från YouTube)



Kommentarer:
[2009-01-21 18:37] tori: oh, jag också. mest sofias. :)

[2009-01-22 21:58] Skylla: tori: Jag tycker att Freds tar sig i längden.

fredag 16 januari 2009

Men på denna vansklighet

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Hon är lika gammal som jag. Och snart ska hon dö.
Kanske borde det ge mig perspektiv, göra mina problem diminutiva. Kanske borde det få mig att skatta mig lycklig.
Men det enda jag känner är än mer hopplöshet.

tisdag 13 januari 2009

Hela havet

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Jag vaknar sjöblöt av svett om mornarna.
Och det här går inte längre.

lördag 10 januari 2009

Men, förstår ni inte?

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Någon är faktiskt sämst. Långsammast. Det är snällt av er att protestera, men vad vet ni egentligen? Någon är långsammast, odugligast, hopplös. I det här fallet är det jag. Jag duger inte. Basta. Jag kommer inte ihåg vad jag har lärt mig, och om jag nu gjort det, så spelar det i alla fall ingen roll, eftersom jag i alla fall måste omvärdera allt jag lärt mig. De gör inte på samma sätt här. Jag inbillar mig att jag är rätt bra på patienter, men det kan man ju vara som uska också. Det förslår inte som läkare på akuten. Jag märker att de blir trötta på mig, såväl under- som överordnade. Och nej, tyvärr, det är inte inbillning.

fredag 9 januari 2009

Ut

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Idag var jag iväg och fick min spiral utplockad. Nej, inte med anledning av gårdagens text, utan för att jag småblött i princip oavbrutet sedan jag fick den för tre månader sedan.

Förövrigt har jag ont i halsen. Ni vet ungefär vad jag tycker om halsont. Och som inte det vore nog så går jag jour i morgon. Förbannade jävla skit och piss!



Kommentarer:
[2009-01-09 21:37] Moot: Krya på dig!!!

[2009-01-10 19:44] Skylla: Tack! Denna jour har dessutom varit den värsta hittills. Och som vanligt har jag skämt ut mig och gjort extremt dåligt ifrån mig.

[2009-01-11 17:12] kicko: när slipper du från akuten?
*kryapådigkramar*

[2009-01-11 17:19] Skylla: @kicko: Om sju år. Jag åker på skiten när jag randar också.

[2009-01-11 17:50] morsan: Jag förstår inte varför ni ska vara så länge på akuten? Jag har förstås ingen aning om hur AT- och ST-tjänstgöringen fungerar eller vad randar är. Är ni ett visst antal veckor-månader på olika avdelningar men veckoslut på akuten? Om det är så som jag skrev verkar det i mitt tycke helgalet...
Massa kramar till er från ett töande Älvdalen (Jag vill ha snön kvar)

torsdag 8 januari 2009

Sen drömde jag förliden natt

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Jag drömde i natt att jag var med barn. Igen. Jag var så glad över att jag skulle få en Astrid, trots allt. Jag skulle ju ha en Astrid, se. Inte i stället för, men också. En Astrid med tillnamnen Siv och Helga. Inte för att det passar så bra ihop, utan för att det är namn som är viktiga för mig att föra vidare. Älsklingens farmor hette Astrid. Helga hette min mormor. Siv är min käraste faster och gudmors namn.

Det är för att du inte är färdig med ditt barnafödande sa barnmorskan till mig när jag sa att jag ville ha kvar min mens, i samband med att jag valde mellan hormon- och kopparspiral. Kanske är det så. Jag är för gammal och för trött, men egentligen inte färdig.



Kommentarer:
[2009-01-08 16:35] Moot: För gammal vette sjutton... jag vet en som är 48 och skall ha barn vilken dag som helst. ...och jag är en VIS kvinna med Siv som andranamn :-)

[2009-01-08 16:43] Betty: Samma här, samma här. Jag vill så gärna men vet att det kanske skulle vara mer än jag orkade. jag fokuserar om, koncentrerar mig på jobb och sork men om jag fick välja och jag visste att jag inte skulle förlora barnet skulle jag allt välja en liten Astrid. Eller Einar.

[2009-01-08 17:51] Vicky: *mutter, mutter, mutter* (jag skruvar ned ljudet på min klagan och längtan)

[2009-01-08 20:59] Corn: Beatrice Aurore, eller hur? Och jag längtar också ibland.

[2009-01-09 03:20] Siv : T o m jag har börjat... tänka. Trodde aldrig det skulle ske. Så dags nu.

(den ovisa med Siv som förstanamn)

[2009-01-09 21:49] Skylla: @Moot: Tack! Sånt glädjer en alltid en smula att höra :)

Betty: Jo. Precis.

@Vicky: Den kommer!

@Corn: Ja, Beatrice Aurore :)

Siv: Nog ska du?!


[2009-01-10 21:16] morsan: *kram*

[2009-01-11 15:05] Siv: Mmmm, men förhållandet är en aning färskt än, och jag kan inte ta för givet att det ska funka pang tjong i min ålder... dessutom är jag inte säker på att kärestan är så sugen :-/ Att möta min lilla sjuka men ljuvliga systerdotterdotter GJORDE något inuti mig. TJONG sa det.

Kram till dig vännen. Och krya på dig från halsont och jävelskap.

[2009-01-11 16:01] Skylla: Siv: Jag har svarat dig per mail.

söndag 4 januari 2009

Hemma hos

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


I inredningsreportage på inredningsreportage. Och småpervers är jag förvisso själv när det gäller att leta upp sådant på nätet. Det senaste såg jag i Pralin (Dalarnas tidningars helgbilaga). Vit, vitt, vitt. Vitt kök med vita gardiner, vita stolsdynor, lagom avskavt och med gammaldags touche, shabby chic. Vita prydnader. Rent, rent, fint. Vitt i vardagsrummet. Vit soffa, vita kuddar, vit matta, vitt bord, vita blommor, glas, silver, rent, gnistrande. Barnkammare i vitt. Kanske någon kontrastfärg, turkos eller rosa. En gammal nött gunghäst, en engelsk teddybjörn. I övrigt rent. Inte en pryl. Och trappan är vit. Och hallen är vit. Och på en vit bänk sitter två små vitklädda barn, ungefär i ålder med mina egna.

Men… är det ett skämt? Eller är det mig och min familj det är allvarliga fel på. Här ser det konstant fördjävligt ut.

Plockar man undan så varar det i fem minuter. Drakungens golv är så belamrat med prylar att man knappt kommer in där. Är det inte han själv som tömmer ut allt på golvet, så gör Trollungen det. För att inte tala om alla andra golv. I varenda jäkla rum bygger han upp ”land” med djur, djur, djur. Det är Madagaskar och Orsa björnpark och sydpolen och Orsa älgpark och Kina och Sibirien och ett berg och England.

Trollungen plockar ur allt ur köksskåp och lådor och sprider ut det över hela golvet. Vi har lås på ungefär hälften, men han måste ju få vara någonstans och allt kan ju inte vara Aj aj! och Baja! På golvet ligger plastpåsar, kastruller, bestick, stekspadar, grytlappar, buttar, tekulor, termosar, halvätna mackor, leksaker, äppelskrutt, haklappar, plastbilar…

Att köpa ny soffa gav vi upp tanken på ganska snabbt. Att lägga upp 20-30-tusen för en soffa som till nöds kunde duga medan ungarna är små och sulliga kändes uteslutet. Nu har vi Älsklingens gamla röda. Aldrig trodde jag väl att jag skulle ha en röd soffa, men faktum är att det funkar, fläckarna syns ovanligt lite (för nog är där fläckar!) och den passar bra ihop med fåtöljerna.

Fåtöljerna ja… Vi köpte oss två riktigt fina, sköna öronlappsfåtöljer med fotpall till. För att inte riskera att Lizzy kräks sånt där hemskt, rödfärgat torrfoder i dem eller att Olivia kissar i dem eller att Wilma kloar på dem, började vi lägga fleecefiltar över dem på nätterna. Först tog vi dem vi hade, men senare har jag köpt två som jag trodde skulle stämma hyfsat i färg, men de är aprikos, medan vissa partier i fåtöljtyget snarast är teracottafärgade. Senare började Trollungen klättra upp i fåtöljerna, via fotpallarna, och trilla ner och slå sig. Nu har vi konstant de fula, aprikosfärgade fleecefiltarna över dem, och i dem ligger de uppochnedvända fotpallarna för att förhindra Trollungens våghalsiga företag.

I bokhyllan är de nedersta två hyllraderna numera tomma eftersom Trollungen nu inte bara sliter ur alla böcker han når, utan dessutom har börjat riva sönder dem. Att ha duk och blomvas eller fruktskål eller något annat på vardagsrumsbordet är det bara inte tal om. Och i fönstret bakom soffan står det bara blommor i ena halvan, eftersom Trollungen klättrar upp och river ner allt. Alla blomkrukor har förövrigt hamnat i riskzonen, liksom ljusstakarna jag så gärna vill ha i köksfönstret.

I hallen finns en ful dörrmatta, Trollungens lära-gå-stol, en lära-gå-vagn, en ful rosa och gul plastbil att åka på, en korg full med leksaker samt alla skor som Trollungen envisas med att bära runt. Några möbler har vi inte haft ork och tid att skaffa. Och tavlorna är efter ett år ännu inte upphängda. Vi bara orkar inte. Hinner inte.

Det första man ser när man kliver in hos oss är denna osannolika, kala – ja förutom all rämmil då – hall och innanför den två fåtöljer täckta med fula aprikosfärgade fleecefiltar med uppochnedvända fotpallar i.


Vad gör de där barnen, undrar jag. Sitter de snällt och gungar på sin shabby chica gunghäst och klämmer lite på den gamla engelska nallen för att sedan gå i sina vita förklädesklänningar och sitta fint på de vita stolsdynorna, vid det vita bordet med den vita duken och äta fint med tunga silverbestick i sina fyraåriga små händer och torka sina små munnar med vita, manglade linneservetter utan att spilla en enda liten såsdroppe på mammas vita dröm?




Kommentarer:
[2009-01-04 14:14] kicko: Såna reportage kan jag ändå ta - då känns det så uppenbart iscensatt. Men jag följer en fotoblogg där fotografen emellanåt lägger upp bilder på sina barn i sin hemmiljö, och det är alltid just så där, vitt och tomt överallt. Visst kan det vara iscensatt det med, men vem fan orkar städa hela vardagsrummet för ett foto på när ungen spelar tvspel med en kompis liksom?? Jag försöker trösta mig med att det du beskriver ligger närmrare verkligheten för de flesta... onaturligt är vad det är! :-o

[2009-01-04 16:20] Anni: Och jag kan tycka synd om dom där små vita barnen. Får dom göra NÅT annat än att sitta still och vara söta? Om jag hade varit barn hade jag hellre bott i er naturliga röra!

[2009-01-04 16:53] Skylla: kicko: ja men, även om det nu är iscensatt och undanplockat och putsat för fotograferingens skull, så måste det ju ändå finnas någon ambition, någon reell möjlighet att ha det så där, åtminstone ibland. De kan ju inte rimligen ta bort allt det vita och byta soffa och stolsdynor så fort kameran är borta.

Anni: Det är inte ens fråga om att få. Mina skulle inte lyda ens om jag slog på dem. De kanske låser in ungarna i ett rum i källaren tills nästa fotograferingsseans.

[2009-01-04 16:59] Skylla: till nästa heter det, uschääckkta

[2009-01-04 18:00] kicko: Nä, det är läskigt och onaturligt och jag skulle aldrig vilja bo så, men tydligen finns det ju folk som vill ha allt vitt? Men det gör sig rätt bra på bild!

[2009-01-04 18:21] Basilika: LOL Precis sa dar sag det ut hemma hos oss nar min lillebror var liten. Traslevar och kastruller pa govet jamt... Men sen vaxte han ju upp och var kanin dog och sa bohovde ju inte allt vara barn- och kanin sakert langre och mamma kunde inreda huset igen. ;)
Fast jag skulle garna vilja ha ett hemma-hos repotage fran er. Bilderna jag har sett pa huset, tradgarden och byn ser ju alldeles fortrollande ut!

Gott Nytt Ar, kara Skylla.

[2009-01-04 21:06] Skylla: kicko: Ja, det gör sig verkligen på bild! Jag kan förlora mig helt i sidor som
http://www.linneapalandet.blogspot.com/
och
http://lindasvitalantliv.blogspot.com/
och
http://belle-blanc.blogspot.com/
och
http://grannemedselma.blogspot.com/
mfl
samtidigt blir jag deprimerad, för jag längtar än mer efter att ha vackert omkring mig, och det är så HELT omöjligt, som livet ser ut nu. Och så undrar jag ju hur i allsindar det går att leva i det där, hur njutbart det än är att titta på det.

Basilika: Ja men jag är ju pensionär, nästan, innan mina marodörungar ens är halvstora :( Och jag fotar förstås inte röran - bara små bitar där det tillfälligt är undanplockat. Lägger ner drivorna på köksbordet på stolarna under, så syns inte eländet om jag ställer något på bordet och tar kort.

[2009-01-05 16:20] Christina: Barn som växer upp i vita hem blir allerigska och får dåligt immunförsvar, det säger min mamma i alla fall.

[2009-01-05 19:03] Skylla: Christina: :)

[2009-01-05 20:29] vajl: Tittade på några av bloggarna. Jag tänker The Ice Storm när jag ser vissa av bilderna. Inte vilsamt, harmoniskt, färgstämt tycker jag om det, utan sterilt, tråkigt och enahanda. Visserligen finare än ek eller bok och caffe latte-väggar och låtsas-minimalism, men knappt. Illnya grejer som ska se gammalt ut fast inte på skämt (som plastramar som ser ut som Versailles-rokoko) utan på allvar, jäck.

Hur hittar du bloggarna undrar jag? Söker du på inredning plus vitt?

[2009-01-05 20:47] Skylla: vajl: Hittar man en kan man länka sig vidare.
Nä, det blir kanske för mycket av det goda om det finns överallt. Men jag njuter av de där små lösryckta bilderna.

[2009-01-10 15:07] astrud: låter som hemma hos mig. alltså som det är hos dig, inte det där vitvita.

fredag 2 januari 2009

Trio CMB

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


När jag var i tonåren fanns ett pausprogram på tv, där Fred Åkerström och två andra, en cellist och en flöjtist om jag minns rätt, spelade Bellman. Trio CMB kallade de sig. Och herre min gud som jag hatade Trio CMB. Bara namnet var ju så urbota fånigt, och jag tålde inte Fred Åkerström. Så fort de kom i rutan så lämnade jag rummet. Så många kanaler fanns ju inte att byta till, på den tiden.

Jag är inte så säker på att jag tyckt så illa om det om jag sett det i dag.

Hur som helst. Efter det har jag inte tålt Fred Åkerström. Han brände alla broar, liksom, med sitt Trio CMB:ande. Nästan i alla fall, för Jag ger dig min morgon fann nåd i mina tonårsöron. Och som ung vuxen köpte jag mig faktiskt ett par vinyl med Fred sjungande just Bellman, men mest för att det var de enda insjungningar jag kunde hitta.

Härom veckan på biblioteket ryckte jag emellertid till mig en samlings-CD med Fred Åkerström. Det finns ju gränser för hur långsint man kan vara. Och så har jag lyssnat i bilen. Lyssnat, lett och skrålat med i Men ge bäng i de’, vill ni följa me’ på en lång promenad här i våran stad, här i våran stad, ja Eken! och Sådan är kapitalismen… och Gamla Nordsjön som svallar och brusar… och När alla vägar bär till Rom, i grönska och i fager blom, har jag min största rikedom, i sol och vindars dans... Ha ha!

Och så berättade jag för älsklingen om hur jag avskytt Trio CMB i tonåren och hur mycket jag njutit i bilen av att sitta och skråla, och dröm om min förvåning när det visade sig att han visste exakt vad Trio CMB var, och att han likaledes hade avskytt dem. För att inte taaala om hans gamla väninna H, som hade fått fullkomlig spunk på Trio CMB.

Ha ha, det tyckte jag var väldigt lustigt :) Hörrni, vad har ni för förhållande till Trio CMB egentligen? Fast ni är väl för unga, nästan allesammans.


(Inget akuten förrän nästa lördag. Halleluja!)



Kommentarer:
[2009-01-02 21:12] MBF: ÄLSKAR dem och har så gjort sen sjuttonårsåldern då jag först hörde dem. "Mollberg satt i paulun..." "Glimmande nymf..." Han bräkte så osannolikt personligt och arren var fina och välgjorda.

[2009-01-02 23:11] Ippo: Hmmm... Åldern inne har jag nog allt, men jag kan för mitt liv inte komma ihåg något pausprogram med FÅ och Trio CMB. Förmodligen tittade jag inte på TV i den åldern. Men Fred Åkerström ääälskar jag! :)

[2009-01-03 09:50] tori: Ehum. Jag är ju fullt medveten om att Fred Åkerström spelat in massa Belllman. Men pausprogram och Trio CMB har jag missat.

[2009-01-03 14:29] Skylla: MBF: Ha ha, osannolikt var ordet :) Jag är tyvärr inte av den kvalisorten att jag kan bedöma några arr, men som sagt, jag är inte säker på att jag tyckt illa om det idag. Troligen tvärt om.

tori: Du är för ung, hjärte-tori. På tok för ung! :)

torsdag 1 januari 2009

Lite

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Vanligen går jag här hemma och skrotar i myspyskläder. Min mjukisdräkt är förvisso rätt ny och fräsch, ganska mörkt turkos/petrol, och inte alltför slafsig och illasittande, utan någorlunda figurnära och utan gällivarehäng.

Idag fick jag emellertid för mig att jag skulle ikläda mig kjol. En synnerligen enkel och ganska lång jeanskjol, rätt snäv upptill och med vidd nedtill, så att till och med en Skylla ser hyfsat kurvig ut. Till det en vanlig t-shirt. Och det var rörande att se hur förtjust Älsklingen såg ut när han fick syn på mig.

Nä men... har du satt på dig kjol?! Vad stiligt!

Tänk att det krävs så lite för att få någon att lysa...


Och i morgon är det akuten igen.

... och så lite för att få någon att slockna.



Kommentarer:
[2009-01-01 19:08] crackgrrl: Men tank inte pa akuten forran det ar dags att ga dit igen! Och mer kjol och klanning hemma, sager jag! Jag svor pa att inte forfalla till mysbyxor och slafs nar jag flyttade ihop med pojkvannen. Man kan ju tycka att vid det har laget (dvs efter nagra ar) ar det ens personlighet och inte hur man ser ut som skall spela roll, men a andra sidan ar det ju inte varldens anstrangning att se lite snygg ut aven hemma dar "bara" han kan se en.

[2009-01-02 11:07] aniara: <3

[2009-01-02 21:44] Garbo: <3