Och förresten

I vår familj har det alltid varit Älsklingen som skött matlagningen. Till nu, insåg jag här förleden. Helt plötsligt lagar jag mat. All mat. Till Drakungen och mig på dagen och sedan till Älsklingen, Drakungen och mig på kvällen.

Detta fick mig att känna mig övermåttan duktig. Tänka sig, Skylla kan laga mat hon!

I helgen har jag dock lyckats med följande:

- En omgång tokmisslyckade sirapskakor.
- En katastrofmisslyckad gryta till Svärföräldrarna och Svägerskan.
- En tvärmisslyckad glace au four till familjen.

Bah! Säg den lycka som varar beständigt :(


Och förresten saknar jag Eureka något så förskräckligt om fredagskvällarna. Vem hade väl anat att en icke tv-tittande Skylla skulle fastna så för något sådant, ha ha.

Och det är något med den där låten. Något som rör mig, berör mig, förför mig, vrider runt i min mage, väcker något, minner om något(?) Jag vet inte vad det är. Jag tror det var låten som drog mig till den i övrigt så avskydda tv:n. Som ett gift.

att djupt i mörkrets vida riken tämja dem

Jag tror att en hemlig amerikansk organisation ligger bakom det här. Och på något vis skickar de signaler till mig genom Eureka, för att jag ska bli en förtappad tv-tittare vars fritid de kan kontrollera med sina dumma påhitt...

;)

Nejdå, ingen amningspsykos på gång. Än.



Kommentarer:
[2008-02-04 22:24] Vicky?: Jag saknar också Eureka, fast jag är ju förstås en inbiten tv-tittare, så det förvånar väl ingen...

[2008-02-05 10:03] Skylla: Åh, en frände! Låt mig få omfamna dig! :)

[2008-02-05 10:26] Vicky: *låter sig villigt omfamnas*