måndag 4 september 2017
Ett steg i taget
Jag kom i säng i bra tid igår kväll och lyckades ta mig upp till halv sex i morse. Jag lyckades få klart Nassen och iväg henne till fritids i tid. Jag har gjort första dagen på Kardiologen, där jag gått dubbelt med en sviktsjuksköterska. Det var lugnt och trevligt. Jag satte mig i andaktsrummet och mediterade en halvtimma på lunchen. Jag flexade ut redan vid tretiden och kunde hämta Nassen tidigt. Grytan hade jag förberett så det gick smidigt att få till middag, bara gå ut och gräva upp lite potatis i landet och sätta på spisen. Och ungarna åt utan att gnälla.
Ändå är jag så förtvivlat trött. Så så trött. Det värker i hela kroppen och jag har som ett tryck över bröstet. Jag skulle kunna gå och lägga mig och sova omedelbart. Hur ska det här sluta?
Guerlains Vol de nuit ger mig ro. En underbar doft att vila i, att sova i. Och reklambilden ovan är ju helt ljuvlig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar