Roadtrip med Drake, 2

Porthuset

Efter frukost på vandrarhemmet var det bara att gå raka vägen ut och besöka Nyköpingshus. 

Egentligen finns det ju inte så mycket kvar av slottet, i princip bara ett par torn, några murar och porthuset. Slottet byggdes aldrig upp igen efter den stora branden i Nyköping 1665. Två år senare brann Tre Kronor och sten från Nyköpingshus forslades till Stockholm för uppförandet av det nya kungliga slottet. Trots det lilla som återstår tyckte jag att det var en upplevelse att få besöka slottet. Guiden var väldigt bra och ägnade sig extra åt Draken och där fanns fantastiskt välgjorda utställningar och en fin butik.

Kungstornet, den tillbyggda fängelsedelen

gäldstugan och rester av gamla murar.

På Nyköpingshus hölls - som bekant - Nyköpings gästabud 1317, då Birger Magnusson slängde sina två bröder Valdemar och Erik i fängelsehålan och lät dem svälta ihjäl, som hämnd för att dessa två något decennium innan i sin tur hållit Birger fängslad och blåst honom på sisådär två tredjedelar av hans kungamakt.

På slottet undertecknades också Nyköpings recess 1396, vilket var grunden till Kalmarunionen med Margareta som unionsdrottning.

Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som byggde om det medeltida slottet ett renässansslott och i sin glans dagar var det tämligen imponerande. På bilden ovan, från Suecian, är det dock sannolikt något förskönat. Vi insåg först här att vi faktiskt prickat in hertig Karls tre slott på vår resa: Gripsholm, Örebro slott och Nyköpingshus. Han dog också sedermera på slottet. Hans son, Gustav II Adolf, växte upp här och hit fördes han efter slaget i Lützen och han lär ha legat lik i ett år (!) innan han fördes vidare till Stockholm. Drottning Kristina ska ha vistats här som barn och hennes kusin, sedermera Karl X, föddes på slottet.

Karl IX med sin käcka frissa

Ja, jag förstår att ni redan har koll på Sveriges historia, men om jag nu skriver ner det hela här så kanske jag, för en gångs skull, lyckas trycka in lite i min trånga skalle och minns detta.

Porthuset inifrån med det tillbyggda fängelset.

I utställningen ingick en jättefin modell av Nyköpings gästabud, gjord av Harald Gripe, där man kunde trycka på knappar och få historien återberättad av Torsten Wahlund. Jag önskar att jag hade tagit en bild av den, eller åtminstone funnit någon när jag googlade, men tyvärr.

Figurerna i bilden ovan är en del av utställningen om människorna kring slottet. De som faktiskt var de som byggde det och som tillhandahöll maten och alla andra förnödenheter.

Jag vill minnas att bilden ovan visar en del av en prediksstol. Jag fascinerades av att Jesus ser så modern ut, år 1592, och att Herrens tjänare, prästen som beställde den, har sitt namn, Laurentius Claudius, skrivet i större bokstäver än Salvator Mundi. Ingen blygsamhet där inte!

I museibutiken råkade jag *host* bli med en ljusstake och en underbar ängel i terracotta, en kopia av en som funnits en masse i slottet. Och efter fyra timmar på slottet var det dags att utfodra telningen. Tacos ville han ha och det fick han. Sedan drog vi vidare till Söderköping och vandrarhemmet Mangelgården.

När vi kom dit fanns där ingen bokning. Stress, stress.... Jag som hade betalt i förväg och allt. Men när jag kollade internetbanken så visade det sig att pengarna betalats tillbaka igen och bokningen alltså inte gått igenom. Som tur var fanns det rum, så det löste sig ändå, men hade vi kommit en kvart senare så hade receptionen på campingen (där man hämtade nyckel) varit stängd och vad hade vi gjort då? Jo, tagit in på hotell förstås, det fanns säkert rum, men det hade ju onekligen varit jäkligt snullet - och bra mycket dyrare.

I övrigt, same procedure as last night. Vi mullade upp oss i en soffa och såg på Terra Nova.