När draken själv får välja

(SKYLLA PÅ HYPODEA)


Jag förundras över min förundran över snön. Varje år, varje gång tappar jag andan över hur vackert det är. Snötyngda grenar, snötäckt mark och den mjuka snötystnaden.


Drakungen kom just hem från öppna förskolan, iklädd grön och vitrandig tröja, vinröd och marinrandiga, något för små, långkalsonger och röda strumpor. Väldigt snyggt!

- Jaa, han fick välja själv sa Älsklingen förnöjt.


Saliga äro de lättroade. Men alltså... jag skrattar ihjäl mig. Och jag kan inte ens säga varför. Och nog är kungsboan Algot, som behöver sig ett hus, rätt rar han med, liksom den glade finske dj:n.

Det är verkligen inte ofta jag tilltalas av reklam. Det har oftast motsatt verkan:
- Det där jävla tvättmedlet tänker jag ALDRIG köpa! Men de här och Viking Lines - är det väl? - med de omaka dansparen, gör mig faktiskt glad och fnissig :)



Kommentarer:
[2008-12-03 20:05] Sheela: Samma sak för mig, med snön. Jag fick det där fina kvillret i bröstkorgen när jag tog en promenad nyss och såg snötäckta träd och ljusslingor.

[2008-12-03 21:09] Moot: Ahhhh jag är så avis!!!!!! I jul och nyår far jag till Sälen. Snögaranti (typ). Jag kan stirra mig blind på snö som faller eller frostiga/snötyngda träd.

[2008-12-04 10:36] Anni: "Mjuka snötystnaden" åh, jag känner lukten av den när jag läser... (och ja, jag menar det just så, fast det låter helt galet)