Förra helgen var vi på Leksands medeltidsmarknad. Håhå jaja! Draken längtade väldans efter att få slåss med orcherna och en kompis skulle han få ta med sig. Jag lade lappar i killarnas fickor med våra mobilnummer. Om vi tappar bort varandra och ni blir rädda och ledsna, så ta fram lappen och gå till någon vuxen, så hjälper de er att ringa.
Det blev varmt och killarna tog av sig jackorna. Sedan sprang Trollet bort och medan vi letade efter honom försvann Draken. Trollet återfanns efter en stund. Lyckligt leende kom han emot mig. Draken var borta. Vi letade och letade. Kompis Gustav följde oss skärrad tätt i spåren. Det tog ett tag innan jag insåg att jag hade Drakens jacka med med mobilnummerna. Det började spöregna och vi försökte skyla oss, men trots regnjackor och paraply blev vi tämligen blöta.
Till slut fann Älsklingen en genomsur, rödgråten Drake. Vi fick på honom lite kläder och så skulle killarna gå och slåss med orcherna. De kom tillbaka rätt snabbt. Orcherna hade skrikit dem i öronen, sa de. Det var inte roligt. De ville till bilen.
Jag försökte övertala dem att vi skulle gå till bilen, byta till torra kläder och sedan gå och titta på tornerspelen. Det ville de inte. De hade givit upp. De satt i bilen och åt kex och Älsklingen, jag och Trollungen tittade på tornerspelen. Trollet ville klappa alla hästarna efteråt. De fick han. De stod snällt uppställda på rad.
Jag köpte ytterligare två tovade trollsländor med skimrande orgazavingar, som ska hänga i sovrummet. En vacker dag kanske jag får till min "skog" där inne. Därtill ett skimrande rakubränt doftkrus - ja, jag är svag för skimmer. Och så en mobil av ax och vallmofrökapslar av samma kvinna som jag köpte den underbara eternellkransen förra året. Hennes grejer är fantastiska.
Nä, det blev inga vidare bilder av riddarna, men några till ska få komma med här ändå.
Det blev varmt och killarna tog av sig jackorna. Sedan sprang Trollet bort och medan vi letade efter honom försvann Draken. Trollet återfanns efter en stund. Lyckligt leende kom han emot mig. Draken var borta. Vi letade och letade. Kompis Gustav följde oss skärrad tätt i spåren. Det tog ett tag innan jag insåg att jag hade Drakens jacka med med mobilnummerna. Det började spöregna och vi försökte skyla oss, men trots regnjackor och paraply blev vi tämligen blöta.
Till slut fann Älsklingen en genomsur, rödgråten Drake. Vi fick på honom lite kläder och så skulle killarna gå och slåss med orcherna. De kom tillbaka rätt snabbt. Orcherna hade skrikit dem i öronen, sa de. Det var inte roligt. De ville till bilen.
Jag försökte övertala dem att vi skulle gå till bilen, byta till torra kläder och sedan gå och titta på tornerspelen. Det ville de inte. De hade givit upp. De satt i bilen och åt kex och Älsklingen, jag och Trollungen tittade på tornerspelen. Trollet ville klappa alla hästarna efteråt. De fick han. De stod snällt uppställda på rad.
Jag köpte ytterligare två tovade trollsländor med skimrande orgazavingar, som ska hänga i sovrummet. En vacker dag kanske jag får till min "skog" där inne. Därtill ett skimrande rakubränt doftkrus - ja, jag är svag för skimmer. Och så en mobil av ax och vallmofrökapslar av samma kvinna som jag köpte den underbara eternellkransen förra året. Hennes grejer är fantastiska.
Nä, det blev inga vidare bilder av riddarna, men några till ska få komma med här ändå.
Kolla, liksom! Handknuten grimma av några repstumpar, inget träns, inget betsel (ellevareheter). Nä, det är en unghäst, jag rider aldrig unghästar med betsel. Och jisses som han red! Det var inget trött lunkande där inte, jag lovar. Vad riddaren hette minns jag inte, men hästen var en appaloosa.
Riddare Bernhard den store
Riddare Lejongap
Herman av Rudbäcksdal
Nä, jag minns inte namnet.
1 kommentar:
"Jag köpte ytterligare två tovade trollsländor med skimrande orgazavingar" -> finns det någon webplats som den här damen säljer sina alster? Jag älskar ju trollsländor.
Skicka en kommentar