tisdag 22 februari 2011

Livet går sömngångaraktigt och hulkande vidare

Jag är hemma idag också, trots att jag inte är sjuk, gudbevars. Min funktionsnivå är inte intressant i detta läge, trots att den i princip är obefintlig. Jag sover och mår illa, that's it, liksom.

Till råga på allt är kära SAABen fortfarande på verkstaden. Jag blev påkörd för en månad sedan, och fick plåt- och lackskador, nämligen, och den lämnades in för lagning förra måndagen. Försäkringen ger oss förvisso rätt till hyrbil, men det är inte så smidigt som man kanske föreställer sig, när man inte vet när bilskrället kommer att vara klart. Vi hade en några dagar förra veckan, och det kostade nästan mer än det smakade. I morgon ska jag jobba igen, och då måste vi samåka, och jag lovar att det tar en evig tid när en ska åka runt och lämna av tre stycken på olika ställen.

Krocken skrev jag aldrig om. Den var inte särskilt våldsam. Jag kom körande på huvudled i makligt takt, noterade i ögonvrån en bil som bar sig lite underligt åt och tänkte: Den tänker väl inte köra rakt ut?! och saktade ner. Men föraren bromsade in och tittade åt mitt håll, så jag tänkte Nej, det gör hon inte och gasade på igen. Och så kör det våpet rakt ut på mig. Och hela högersidan på SAABen skrapades/bucklades. Ack ja!

1 kommentar:

Anonym sa...

Kära nån, det skrev du aldrig om :/ Skickar många kramar! /S