Berlinerpopplarna

Det var AT-doktor som tipsade mig om den. Just som en bok som var trivsam att lyssna på. Och lättlyssnad och trivsam var den verkligen. Och sedan kom slutet, och visst hade jag anat delar av vad som komma skulle, men knappast fullt ut och sista delen tillförde, liksom, en extra dimension till det hela, vilket var rätt oväntat. Jag gillade den verkligen. (Och omslagsbilden... tänk att bo med den utsikten!)

Det är juletid. På släktgården Neshov utanför Trondheim samlas tre bröder runt sin mors dödsbädd.
Tor är äldste brodern. Han närmare sig de sextio och har levt hela sitt liv på gården. Han har skött djurhållningen och bokföringen åt modern, han har alltid låtit sig hunsas av henne och till och med avstått från kärleken för hennes skull.

Margido återvänder motvilligt till Neshov. Han är numera begravningsentreprenör, en plikttrogen man som möter omvärlden med sträng självbehärskning. I likhet med sin storebror är Margido ogift, och han har aldrig haft en relation med en kvinna.

Erlend möter också upp vid moderns dödsbädd, trots att han för länge sedan stötts bort från familjen på grund av sin homosexualitet. Numera är Erlend bosatt i Köpenhamn, där han arbetar som dekoratör och lever det goda livet tillsammans med sin partner Krumme. Men under Erlends lättsamma och till synes harmoniska yta bubblar en stark vrede mot familjen, en smärtsam vrede som han inte har anförtrott sin partner.

Torunn är Tors dotter från en kort passionerad relation, som Tors mor snabbt hejdade från att utvecklas till något mer beständigt. Torunn dyker upp på gården som en fullkomlig överraskning för alla bröderna.

Tjugo år har gått sedan bröderna sågs. Tjugo år sedan modern styrde deras tillvaro med järnhand och familjen slutligen splittrades. När modern nu dör utlöser det en rad oväntade känsloreaktioner. Tiden är kommen för avslöjanden och kanske för försoning...

Och tänk, först nu när jag googlar så här i efterhand, så ser jag att den har gått på tv och att det är en del i en trilogi. Minsann! Asch vad jag känner mig hopplöst efter min tid ibland :( Nåväl, jag ska nog försöka läsa - eller helst lyssna på - de andra två delarna.