Jag hittade ett reaex på ICA Maxi - eller om det nu var COOP - och lade den i vagnen. När jag läst ungefär halva lade biblioholisten Siv in en recension på sin sida. Hon var betydligt mer entusiastisk än jag var - då.
På dagarna utstår Kim tillsammans med sina tjejkompisar Bella och Momo killarnas kränkningar, men på nätterna dricker de av nektarn från en fantastisk blomma som förvandlar dem till pojkar. Kim kan inte få nog av friheten i en annan kropp och blir som pojke också kär i Tony. Tillsammans upplever de både spänning och attraktion, men som tjej är inte Kim intressant för Tony. Pojkarna är en tonårsskildring som ingen annan. Den kombinerar det plågsamt vardagliga med det vackert magiska i en berättelse om uppväxt, förvandling, kärlek och systerskap.
Men jag tyckte nog bättre om den under andra halvan. Här är dock någon som verkar tycka helt tvärt om. Jojo, smaken är som baken. Kan gott läsas, tycker jag. Och jag är rätt nyfiken på vad mina älskade fastrar i Göteborg, 71 respektive 86 år gamla, som jag brukar vidarebefordra alla utlästa pocketböcker till, kommer att säga om den. Nej då, de är verkligen inga sippa trista typer! Det känns bara lite sött, på något vis, att tänka sig dem sitta och läsa ungdomslitteratur :)
Recension i DN
Recension i GP
Recension i Expressen
Ska nämna att de här recensionerna jag brukar länka till när jag redovisar en utläst bok verkligen bara är valda på måfå efter ett snabbt googlande. Och anledningen till att jag lämnar länkar är att jag är så jäkla oanalytisk i mitt läsande och faktiskt inte levererar någon recension själv. Det blir ju bara ett notat om att den här boken har jag läst. Jag tyckte si eller jag tyckte så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar