söndag 28 november 2010

Mus musculus

Vi har möss under diskbänken igen. Vi har försökt att sätta igen hålet med allt möjligt, men de tar sig igenom. Älsklingen tycker inte att vi ska försöka täppa till längre. Lyckas vi kanske de tuggar sig in någon annanstans istället, och så har vi två hål istället för ett, tror han.

I morse hörde Älsklingen musen inne i skåpet igen. Han släppte dit Olivia. Hon gjorde ingen större nytta. När jag sedan hörde att musen uppenbarligen var kvar så öppnade jag. Insåg att musen fanns i vanliga sopbutten och inte i komposterbart, och bar ut den. Påsen var helt söndergnagd och när jag lyft ur den satt där en liten gråbrun mus och plirade med stora, blanka pepparkornsögon. Den var så söt att jag var tvungen att hämta Älsklingen så att han fick se den. Sedan tippade jag butten och musen kilade iväg över snön och in under verandan.

Vi får väl se om den är tillbaka imorgon bitti.



Bild: Helt ofint stulen

6 kommentarer:

kicki sa...

Stålull sägs ju funka - men det låter för klent tycker jag, med erfarenhet av råttor snarare än möss...

Kan man inte se till att mata mössen ordentligt där under köksbänken så att de inte ger sig på annat än det de får tugga i sig..? Fast det är klart, då lär de väl bara bli fler.

Lilla Mysan sa...

Man vill ju inte ha möss inne, men man vill ju heller inte ha ihjäl de små sötnosarna. Kan man inte bygga en fälla där man fångar dem levande för att sen forsla bort dem långt långt bort till ett stall eller lagård?

Scylla sa...

kicki: Stålull hjälper INTE, det kan jag intyga.

Lilla Mysan: Jo, kan man säkert. Om man tycker att man har tid och kunskaper nog för dylika övningar :))

Stefan Jansson sa...

Jag brukar ha enris i skåpen,det gillar inte gnagarna.

Scylla sa...

Steffe: Det ska jag prova!

kicki sa...

Det ÄR värdelöst med stålull alltså? Det är vad jag alltid känt på mig, men det bjuds inte på så stora möjligheter att testa här mitt inne i stan. =)

Jag har ju själv aldrig kommit på några klockrena metoder för att råttsäkra här hemma, de tuggar glatt på det mesta. Hört några som med framgått klätt in saker i aluminiumfolie och fått ha dem ifred för råttorna - men mina svansfröknar ser det bara som extra fint inslagna presenter att slita upp så fort som möjligt! Jag kanske skulle linda in allt i champinjoner, för såna vägrar de äta! :)