Rökelsedofter

Det är bara att konstatera, jag är helt såld på rökelsedofterna. Det är dem jag har letat efter. Dem jag har saknat. Sådana dofter hittar man inte på Kicks & co. Det är därför jag har fått leta så länge. Sedan kom Susanne, min käraste parfymmentor, och räddade mig från ett rökelseparfymfritt liv :)

Jag fullkomligen älskar Olibanum och Avignon. Jag vet inte om jag lät så sprudlande i mina tidiga rescensioner, men nu är jag det.

Min första rökelsedoft var Kyoto, som jag fick via Susanne. Tyvärr drabbades jag av magsjuka samma dag som den efterlängtade flaskan användes för första gången (efter att första provet tagit slut). Det har fått mig att lägga den åt sidan ett tag. Jag tror att det är dags att ta fram den igen.

Idag bär jag Etros 'Messe de Minuit', som jag fått som prov av Susanne. Den har också fått vila ett tag, eftersom jag inte riktigt kunde bestämma mig för vad jag tyckte om den. Idag när jag satte på mig den tänkte jag att Nej, både 'Olibanum' och 'Avignon' är betydligt bättre, men nu när jag haft den på mig några timmar är jag helt kär och måste gå och sniffa mig på armen hela tiden. Den har mognat till en doft som påminner starkt om något oidentifierbart, men trevligt, från min ungdomstid. Jag läste på några ställen där den avfärdades som väl dammig, men faktum är att både 'Olibanum' och 'Avignon' är betydligt dammigare i så fall. Jag går väl omkring här och luktar som en annan dammråtta, ha ha!