Jag brukar ha domherrar här om vintrarna, men de har alltid kommit först på nyåret. Denna vinter kom de redan i november. Hade vintern varit ovanligt hård, så hade jag förstått det, men i år har det ju tvärt om varit ovanligt milt.
Pilfinkar har här alltid varit gott om, året runt. De brukar hänga i klasar på automaten med hampfrön om vintrarna och om somrarna häckar de i holkarna ovan hönsgården och under takpannorna på huset. Jag brukar alltid ha ett par under takpannorna utanför mitt sovrumsfönster. Jag hör deras tjirpanden och ljudet av de små klorna mot fönsterblecket hela sommarhalvåret. I vinter har här knappt varit en enda. Bara en åt gången har jag sett, med flera veckor emellan. Jag har varit orolig och befarat att de försvunnit helt, men åtminstone under takpannorna ovan sovrumsfönstret har de nu återvänt. Det återstår att se om de andra återkommer. Jag kan verkligen inte skryta med att ha varit ute mycket senaste halvåret, men när jag kommer igång med trädgårdsarbetet för våren - vilket jag verkligen hoppas att jag ska göra i år - räknar jag med att få ett hum om hur det förhåller sig.
För första gången - vad jag kan påminna mig - så har jag haft grönsiskor här i trädgården. När jag bodde i Stockholm såg jag dem ofta om vintrarna, men inte här. En gråsiska har jag också sett - även det för första gången här. Tyvärr död, katten hade lagt den på förstukvisten.
Bild: Pilfink, akvarell av Andrzej Rabiega
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar