Här om veckan stod jag på kirurgmottagningen och väntade på att få vara med en urolog på mottagningen. Less på att att inte ha något att göra ryckte jag åt mig en Amelia - eller om det nu var en Tara – och började bläddra. Där fanns ett resereportage om att semestra i kloster. Det stod om flera stycken, både i Sverige och utomlands, men jag drogs direkt till ett Birgittinekloster i Italien: Suore di Santa Brigidine i Neapel. Artikelförfattaren hade bott en vecka i ett ”eremithus”, renoverat till modern standard, med egen klosterträdgård. I priset ingick italiensk husmanskost.
Jag blev alldeles matt av vällustkänslor och längtan när jag läste. Tänk att få sitta där, alldeles ensam, i den lilla klosterträdgården, och bara vara, läsa, andas, minnas, skriva, lukta, njuta och äta italiensk husmanskost, gå promenader och se på utsikten över Neapelbukten. Kanske åka en tur till Pompeji. Det skulle jag verkligen, verkligen vilja.
När jag kom till AT-centrum satte jag mig direkt och sökte upp sidan på nätet, och så satt jag där och drömde.
Plötsligt stegade det in en sprudlande psykiater – vad han gjorde där vet jag inte riktigt – och sa glatt.
- Du ser ut som du surfar på resor.
- Ehh… öhh… ja, det gör jag faktiskt.
Och så var jag tvungen att berätta för honom om detta fantastiska ställe jag hittat.
- Om du känner så, ska du göra precis tvärt om! Partyresa till Ibiza!
- Nej nej nej! kved jag Det är verkligen det sista i världen jag skulle vilja. Fy vad hemskt!
- Ja men, om du känner så, så ska du göra precis tvärt om. Det är vad du behöver då. Om alla gjorde tvärt om, så skulle vi inte ha några psykiska sjukdomar. Om manikern gjorde som den depressiva och den depressiva som manikern. Precis tvärt om!
Och så log han ännu gladare.
- Aldrig i livet skrattade jag.
Han lade ifrån sig sina papper och gick ut genom dörren. Efter en liten stund stack han in huvudet igen och sa
- Ibiza-punkt-nu! och så skrattade han och gick.
Men hörrni, låter det inte alldeles fantastiskt?! För övrigt upptäckte jag när jag började surfa på Birgittasystrarna att det faktiskt finns ett kloster i Falun. Minsann! Och morgonen därpå när jag åkte till jobbet så såg jag två Birgittasystrar på stan, för första gången. Det måste ha varit ett omen. Det betyder att jag absolut ska åka till Birgittasystrarna i Neapel, tror jag ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Mmm. En HALV poäng har han kanske, men jag tror att folk skulle bryta ihop av att tvingas göra tvärtemot sin vilja hela tiden oxå... =)
Min extramamma var nära att gå i kloster som ung och brinner fortfarande lite extra för just Birgitta-systrarna och talar sig gärna varm om klostret i Falun där hon varit i flera omgångar. Men Italien är ju långt bättre än Falun!
Jag har också funderat på det där, folk tror inte jag är riktigt klok. Det finns nämligen ett kloster utanför Sjöbo och där kan bo några dagar.
Ett litet vitmurat rum, kalt och inte mysigt, en smal säng och så tystnaden.
Din idé är fantastisk och hans spaning är intressant... :)
Hrm, det är nog som man hör, psykiatrikerna är tokigast ... Tror däremot på klosteridén. Säkert alldeles jättebehagligt några dagar eller en vecka.
Gjer det! Reis dit! Og skriv om det på bloggen din. Eg drøymer og om å gjera noko slikt.
Skicka en kommentar