onsdag 4 augusti 2010

Att välja, att vela

Med jobbet är det väl som följer:

Allmänmedicin är det i särklass roligaste rent medicinmässigt. Apselut. Men det har inte riktigt sagt klick med arbetsplatsen. Det är ett jättebra ställe och jag trivs, men det är inte Åh, de här människorna vill jag arbeta med. Här vill jag vara! Dessutom vet jag säkert nu att just den här vårdcentralen inte har någon plats för ytterligare en ST-läkare.

På geriatriken på lillsjukhuset, där jag vickade före AT, sade det däremot klick. Och där har de faktiskt snällt vikt en ST-tjänst för mig, väl medvetna om att det kan bli så att jag väljer något annat.

På min öppenvårdspsykplacering sa det också klick rent arbetsplatsmässigt, men psykiatri är väl inte det jag tänkt mig i första hand, och jag vill dessutom inte tvingas vara på storpsykkliniken där jag vantrivdes.

Det som talar mot geriatriken är att jag måste randa så mycket på medicin. Jag gillade verkligen inte medicinkliniken och jag tycker inte om medicinjourerna. Kanske skulle jag kunna randa på något av de mindre sjukhusen här i krokarna, men då blir det längre resväg. En hel del längre.

En annan sak som talar emot geriatrik är att jag insett är att jag inte är särskilt förtjust i avdelningsarbete. Jag trivs bättre på mottagning. Det häftigaste av allt i jobbet, och det som jag tror är min styrka, är möten - eller kanske snarare Möten. De där riktiga Mötena. Ibland blir jag rent tårögd när patienten går ut genom dörren, då när jag känner att jag har fått till det, att det har blivit just ett Möte. Det är häftigt.

Jag velar vidare...

6 kommentarer:

tori sa...

Finns det inga fler vårdcentraler inom pendlingsbart område?

Scylla sa...

Jo då, flera stycken.

Anonym sa...

Men är det inte härligt att unna sig att få vela - att faktiskt ha möjligheten att ha flera valmöjligheter? Och Möten kan verkligen vara magiska... /Tine

Funderationer sa...

Jag puffar för psykiatrin. Där behövs vettigt folk med livserfarenhet, det finns gott om jobb och mötet med individen är a och o. Kram

kicki sa...

Det är lätt att välja efter kollegorna tycker jag... men kollegor kan byta jobb och försvinna, och då är det ändå viktigare att trivas med det man GÖR snarare än de man gör det med. Så jag skulle rösta för att sätta arbetsuppgifterna i första rummet...

Marie sa...

Jag hade ju exakt samma velmöjligheter (bortsett från psykiatrin då), geriatrik eller distrikt - och jag är nog inte riktigt färdigvelad, men jag tänker att man ju kan göra båda. Nu ska jag få pyssla om och ronda en del av ett servicehus en eftermiddag i veckan, 30 boende, idel geriatrik - och I just löve mottagningsbiten jag också, får ståpäls nästan dagligen av allt man får sig givet, bara sådär.