Rena rymningsepidemin här. Grannflickans nyinförskaffade Gotlandskaninunge har rymt och är alldeles borta. Ankorna rymmer titt som tätt, men de har i alla fall den goda smaken att hålla sig på gården och är hur enkla som helst att locka till sig med lite mat. Idag när jag kom hem strax efter ett (jag har halv studiedag på onsdagar) stod C utanför hästhagen och hade just föst in sina två rymlingar. En annan granne hade ringt henne på jobbet och berättat att de stod uppe vid vägen, de rackarna. Och själv har jag varit lite på rymmen härifrån det senaste. Älsklingen jobbar över varje dag och ofta på helgerna och han är helt odräglig att ha att göra med för tillfället. Och jag är trött. Så trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar