Igår gick jag min första kirurgjour. 11-23 sade schemat. När tiden äntligen började närma sig hemgång fick vi in en aorta – som det så vackert kallas när det kommer en patient med brustet aortaaneurysm – och min A-jour fick tillkalla kärlkirurgbakjouren och sedan stod hon och opererade. Och listan med opåtittade blev bara längre och längre, och jag kunde ju omöjligen bara gå hem, tyckte jag, så jag gnetade vidare med mitt trötta, förvirrade, värkande huvud. Klockan tre kom jag hem. A-jouren verkade i alla fall uppriktigt tacksam över att jag hade stannat kvar. Det är lite olika hur AT-läkarna gör, sa hon, det är ju ert schema som gäller.
Kvart i sex kom Trollet tufsande och ville snutta. När han kröp upp till mig kände jag att han osade, så det var bara att gå och byta blöja. Sedan låg vi och snuttade ett tag innan jag bar in honom i hans säng, stängde dörren, gick in till mig, stängde min dörr, satte i öronproppar och somnade om. Sedan väcktes jag igen då Draken kom och ville klappa rygg och för tredje, och sista, gången när Draken kom och ville visa sina nya Gormitti och Trollet tyckte att det var dags att snutta igen. Han tycker i princip alltid att det är dags att snutta igen. Då var klockan kvart över åtta, och det kändes i alla fall någorlunda rimligt att kliva upp.
Nu går jag bara här och såsar, gosar med ungarna och plockar lite här och där. Bland annat har jag fryst in fyra liter hiram. Det är mumma till fil och müsli det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vad är hiram? Jag försökte googla men fick bara fram att det var ett smeknamn på kokboksförfattaren Marit Huldt.
/Tine
Svartvinbärssylt :)
Duktig och ansvarsfull, det är Du. I allra bästa välmening. Det måste vara skönt att vara kollega med dig.
Precis sådana kollegor man vill ha!
Skicka en kommentar