I söndags klev Noppa av sina ägg. Jag klandrar henne inte. Hon hade legat i drygt tre veckor och det var ju knappast hennes fel att det gick som det gick. Ett ägg var kläckt, med något tämligen ofullgånget i, enligt Älsklingen som var den som städade bort.
Istället gick Blåklocka och lade sig i mittenredet och hittills har hon skött sig exemplariskt.
Igår misstänkte jag att Gullviva hade klivit sina ägg. Jag tyckte att hon var borta från dem så länge. Hönsen envisas med att springa och värpa i redena som det ruvas i, vilket inte är så lyckat. I Gullvivas rede har jag kryssat tio "gamla" ägg och kan på så vis skilja ut de nylagda. Där fanns tre nylagda ägg och dem tog jag och petade in under Blåklocka. Hon kan rimligtvis inte ha så många under sig, så jag tyckte att det kunde vara värt ett försök att öka på antalet. Till slut gick Gullviva i alla fall och lade sig igen. Hon har ruvat i drygt tre veckor, så jag förstår ju om hon börjar lessna, men det är ju hon som ställt till med allt. Knäppfian!
I morse klev Gullviva av igen. Äh! tänkte jag Jag får väl ta det lugnt och lita på henne. Det verkar ju som hon går tillbaka. Hon vet nog hur länge hon kan vara borta. Men när jag kom hem så var hon fortfarande ute. Lika bra att ta bort de där jäkla äggen nu, tänkte jag då. När jag kom in i hönshuset hade Näva lagt sig på äggen, fast en del låg lite utanför, så det såg inte så lyckat ut. Trots det lät jag äggen ligga.
När jag kom hem igen efter min andra vända hade Näva klivit av. Efter middagen gick jag ut för att städa bort äggen. Då låg hon där igen, Näva. Men alldeles på trekvart, och jag tänkte att de där äggen kan det ju aldrig bli något av som hon ruvar. När jag tittade närmre så såg jag att Gullviva låg där bakom/under. Hon hade alltså klivit på igen. Suck! Äggen fick ligga. Men jag tror ju knappast att det blir något av dem.
Nu sätter jag mitt hopp till Blåklocka. Jag vill så gärna ha lite kycklingar igen.
Bild: Gullviva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar