Buminnen (No 6) En egen yxa

Draken blev så väldigt förtjust i buans hemslöjdare, Ivert, och sprang där titt som tätt och lånade lie, fick hjälp att slipa yxan, fick tälja en väderpinne och frågade om tusen saker. Iverts hustru letade fram ett par små arbetshandskar åt honom. Han blev överlycklig. Han hade lite problem med att bära yxan och andra verktyg där han gick i sina shorts och jag föreslog att vi kanske borde köpa honom ett par riktiga arbetarbrallor. Flera gånger har han sagt att han önskar sig en egen yxa. Han älskar att hålla på med yxa, han hugger sly och han gör stavar - jag vet inte hur många han har vid det här laget.

Så nästa gång jag for till Borlänge gick jag in på Jula och köpte honom ett par arbetsbyxor, ett bälte och en egen yxa. Jag tog en scoutkniv också. Och ungen blev överlycklig. Drog genast på sig hela munderingen och sprang bort till Ivert för att visa upp sig.

På biblioteket hade jag lånat en massa böcker om slöjd och snickeri och Pinnboken och Småslöjd visade sig vara väldigt bra. I Pinnboken fanns det beskrivningar på hur man kunde göra olika shamanstavar - eller "shamanstavar" ska man kanske skriva - och Draken blev alldeles till sig i trasorna.

Och så här glad var han faktiskt när vi var tillsammans uppe i buan, bara han och jag, och täljde, högg, gjorde shamanstavar och hade det mysigt. (Jo, han behöver klippa sig. I allra högsta glad).

Jag började tälja på en fågel. - Mamma, om du sätter fjädrar på den, så kanske det är någon som ser att det är en fågel sa Draken med mjuk, uppmuntrande röst. Det säger ungefär allt om min konstnärliga förmåga.

Direkt när vi kom hem åkte Älsklingen iväg på semesterresa med ungarna, så vi har inte kunnat fortsätta med våra projekt. Men under tiden har jag beställt både Pinnboken och Småslöjd. Jag får nog ta och köpa honom en riktig slöjdkniv också.