Summa sumarum

Jag har tydligen skrämt upp några med min förlossningsberättelse. Det var verkligen inte meningen. Tvärt om! En av anledningarna till att jag skrev var att jag ville att det skulle finnas en positiv berättelse också, eftersom flera av våra dagboksvänner ganska nyligen har varit med om rätt traumatiska förlossningar.

Jag ville visa att trots att det inte blev som jag ville och många av mina farhågor besannades och trots att det blev en del småstrul, både för mig och för Trollungen, så var det inget allvarligt, jag kände mig trygg och väl omhändertagen och det blev bra. För mig blev det bra. Jag är nöjd med min förlossning.

Och jag vill påpeka att jag verkligen inte är någon stoiker. Jag är rätt smärtkänslig och sjåpig av mig och piper högljutt för både det ena och det andra. Att somliga får väldigt jobbiga förlossningar beror alltså inte på att dessa kvinnor är smärtkänsliga sjåpmajor och det faktum att man är en smärtkänslig sjåpmaja diskvalificerar en inte från att få en positiv förlossning.

Och, nota bene, värkarna startade vid sextiden på kvällen och Trollungen föddes 21.37. Det gör 3 ½ timma med värkar. Futtiga 3 ½ timmar!

Men det är ju förunderligt att man kan glömma bort hur djävulskt ont det gör att föda barn. För det gör det faktiskt. Men man klarar det. Vi är gjorda för att klara det. Och att man kan glömma hur diametralt olika de vanliga värkarna och krystvärkarna är. Det överväldigande i krystvärkarna hade jag emellertid inte glömt. Det är fortfarande det mest fascinerande jag har upplevt i hela mitt liv. Och trots smärtan… jag skulle göra om det i morgondag för att få vara med om att föda ett barn till. Bara några dagar efter att jag kom hem började jag fundera över om det inte skulle vara möjligt att hinna med en till, trots min ålder. Och jag sa till Älsklingen:

- Vad synd att jag är så gammal så att vi inte hinner med en till

och jag såg hur det gnistrade till i hans ögon.



Kommentarer:
[2007-10-30 10:50] Pocks: Åh! Kör så det ryker!

[2007-10-30 10:57] Bonita: en drakunge en trollunge och en.....prinsessa????

[2007-10-30 11:16] Siv: TACK för din långa berättelse! Och jaaa, kör! :) Så snart ni orkar :)

[2007-10-30 11:18] tori: ah vafan, kan 60-åriga italienskor så kan du! :D

[2007-10-30 11:50] hj: Å, tack för den här texten, du sätter ord på så mycket, t ex att det existerar positiva förlossningsupplevelser samt sjåpighetsparadigmet och hur det griper om sig.
All lycka till med återhämtning och Gull- och Trollungar!

[2007-10-30 12:29] vajlan: jag upplevde inte alls din trilogi som nåt neggo eller avskräckande, inte ett dyft, tvärtom.

[2007-10-30 12:40] Bella?: Jag blev visserligen livrädd, men det är då rakt inte ditt fel. Jag kommenterade faktiskt, när jag pratade med någon häromdagen, att jag läste en förlossningsberättelse och blev helt skräckslagen och då var det ändå en BRA berättelse och en BRA förlossning. Trots lite strul på vägen.

Men jag är livrädd i största allmänhet just nu, det räcker att någon säger förlossning, så håller jag nästan för öronen. Så jag tror att jag får ta tag i det där, så att jag är förberedd när det väl är dags...

[2007-10-30 12:44] Vicky: Du fick mig att våga minnas min egen förlossning, som i backspegeln blr bättre och bättre!

[2007-10-30 17:14] Lisasan: Jag var livrädd innan, så det blev nog varken sämre eller bättre av din berättelse. Men, det är alltid intressant att höra om andras upplevelser! Det som skrämmer mig är att jag aldrig skulle fixa epidural / spinal-bedövning, och eftersom jag förmodligen skulle bli aktuell för kejsarsnitt är det ju lite svårt. Även om man kan söva folk är det väl inget man gör i första taget. Så, det skrämmer mig enormt, tyvärr.

[2007-10-30 18:27] aniara: JA JA JA!! Ut och spana efter bärfisar om ett par månader. I belive in them you know! Du skrämde inte mig speciellt mkt med din berättelse utan den var mest spännande.
..men det är klart att jag funderar lite på hur det ska gå i sommar för mig.. :) burr..

[2007-10-30 23:32] Garbo: Tycker du är fantastisk! <3