Röda naglar

Jag var lite ledsen eftersom jag inte hann köpa något fint att ha på mig till jul. Min garderob är sorgligt eftersatt efter 6 års pluggande med konstant pengabrist följt av en graviditet och därpå oavlönad mammaledighet. Sedan visserligen en och annan slant, men ingen som helst tid att springa i affäerer.

Men så letade jag fram en lång, vid, svart Gudrun Sjödén-kjol och en benvit blus med folkloreinspirerade broderier. Och till det fick jag för mig att jag skulle ha röda naglar, julen till ära. Det är mycket längesedan jag hade röda naglar. Sedan jag var i tonåren har jag varit mycket bestämd med att jag absolut inte kan ha färgat lack om inte naglarna är så långa att de når över fingertoppen. Det gör de aldrig nu för tiden, för jobbets skull.


På juldagen blev det samma kjol med en liten hålstickad kofta. Till den hör en sådan där stor säkerhetsnål att fästa ihop framstyckena med. Det blir inte snyggt, och säkerhetsnålen ser bara billig ut - i och för sig inte så konstigt, eftersom det är en billig kofta. Hur som helst... Jag drog mig plötsligt till minnes att jag har ett par enkla broscher med svarta "stenar" som jag fått efter Farmor. En av dem fäste jag ihop koftan med, och det blev inte så tokigt. Till det grå pärlor och örhängen med svarta gnistrande stenar och grå pärlor.

Och med detta blev jag faktiskt den mest uppklädda, trots allt, ty i Älsklingens familj står finkläder inte på schemat, ens till jul.


(Nog är det här första gången jag skriver om kläder?)