Den här tyckte jag riktigt mycket om! Konstigt nog hade jag hela tiden en känsla av att det var en man som skrivit. Ja just ja, en kvinna är det ju fick jag rätta mig, gång på gång. Inte för att jag vet vad det nu skulle spela för roll.Jag sörjer lite att det har tagit så lång tid för mig att läsa den. De flesta böcker vinner på att plöjas i relativ snabb takt. Men så är det nu för tiden. Jag får vara glad att jag hinner läsa överhuvudtaget.
Nomi Eves debutroman är ett verkligt kraftprov – en magisk släktkrönika, som spänner över tvåhundra år i en oförglömlig familjs liv och som utspelar sig vid en tid och på en plats där sagan betyder mer än sanningen, där gränsen mellan myt och historia nästan upplösts: Jerusalem från början av 1800-talet och fram till idag.
Citruslunden är en färgstark bildväv över judiskt liv, judisk humor och längtan, med klangbotten i tidlösa teman: familjers utveckling, immigranters sorg och pionjärers glädje, hemligheterna som håller släkter samman och legenderna som ger dem näring. I en halvdokumentär form ges levande porträtt av författarens excentriska och begåvade släktingar. Fakta och fantasi lever sida vid sida i denna både episka och förföriska roman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar