Det enda jag hade med mig därifrån var en tavla av Ingegerd Alfredsson. En underbar sak i trä, textil, broderi och järnskrot vid namn 'Guldtacka' som jag föll för direkt. Hon hade otroligt fina saker överlag. Till och med Älsklingen, som mest tilltalas av Bruno Liljefors-stuket, med naturtrogna naturmotiv, när det gäller konst (Det är INTE sådant jag har hängt på väggarna här, kan jag intyga) utropade entusiastiskt: Åh, vad häftigt att använda gammal järnskrot! när han såg den, och verkade nöjd med mitt köp.
Jag vill så förtvivlat gärna lära mig nålbinda. Jag har letat efter kurser på nätet, och hittade förra terminen, men inte nu. Jo, en i Ludvika, som jag faktiskt hade varit beredd att åka till, om det inte varit för att det krockar med planerad barnafödsel. Jag vet att min gamla väninna K, som jag tyvärr tappat kontakten med, kan. Jag tror till och med att hon har hållit kurser i nålbindning. Men hon bor ju i Stockholm. Jag ska nog i alla fall be henne tipsa mig om en bra nål, och så ska jag göra ett försök att lära mig via böcker och YouTube, även om det allmänt verkar som om de flesta har svårt att lära sig tekniken utan någon som visar dem direkt.
Ett par Sorundavantar skulle jag kunna tänka mig att förfärdiga :) Bilden på dessa har jag tjyvlånat här.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar