Jag har gått och sneglat på den här boken i åratal. Redan när jag gjorde AT minns jag att jag flera gånger var på väg att låna den som talbok, och innan dess har jag stått och hållit i den som vanlig bok. Först nu, när jag sett att den blivit film, kom jag då äntligen till skott. Och den var bara SÅ. JÄKLA. BRA. Hur har jag kunnat vara så dum att jag inte läst den förr? Åh, vad jag tyckte om den!
Johan Rabaeus inläsning var ypperlig (väldigt mycket bättre än 'Katedralen vid havet', som jag inte var helt förtjust i). Och hans franska brytning, o-be-tal-bar. Som jag skrattade! Och de två japanerna på slutet, ho ho! Vansinnigt rolig hela episoden. Alltså, åhhh vad bra! Det är nästan så att jag har lust att lyssna om igen på stört.
Efter ett tragiskt skeppsbrott guppar en ensam livbåt mitt ute på Stilla havet. Ombord finns en hyena, en zebra, en orangutang, en två hundra kilo tung bengalisk tiger och så Pi – en sextonårig indisk pojke. Det här är Pis berättelse om de dagar och nätter han tillbringar på havet, så småningom ensam med tigern Richard Parker.
Trots att kampen för överlevnad är hård har Pi tid att fundera över livet och Gud, människorna och djuren. Han får uppleva ensamhet i ordets mest grymma betydelse, men lär sig också att uppskatta det sällskap som erbjuds. Genom sin enkla och okomplicerade syn på tillvaron klarar han sig igenom det ena äventyret mer fantastiskt än det andra.
3 kommentarer:
Åh, jag älskade den också. Missade den helt när den kom ut. Tror jag jobbade utomlands då. Fick tag i den som talbok där uppläsaren talade indisk engelska och lyssnade på den just när jag var i Indien. En pangbok!
Visst ja, inläsningen! Jag glömde skriva om inläsningen. Nu har jag kompletterat :)
Och jag har bara sett filmen. Den var fantastisk, så jag har boken kvar :)
Skicka en kommentar