Jag lyckades få en dag ledigt - jag har inga ronder på torsdagar - och finaste grannen S ställer upp och passar djuren, så igår kväll åkte jag upp till buan. Det är här jag har bäst möjlighet till återhämtning. Ensam i tystnaden, omgiven av träd, ljung, blåbärsris och fjärilsfladder.
Helt tyst är här naturligtvis inte. Vinden susar, humlorna flyger från ljungklocka till skogskovalltrumpet, det droppar ner i regntunnan och nötskrikorna är i sanning rätt livade. Men vad mig anbelangar ingår naturljud i begreppet 'tystnad'
Det regnade hela dagen igår och ännu när jag vaknade. Men så sprack det upp och jag trodde att väderprognosen - 19° och växlande molnighet - skulle gå i uppfyllelse. Nu har det emellertid mulnat på igen och känns plötsligt bra mycket kyligare.
Jag sitter på lilla verandan, insvept i en filt, alltsedan min sena frukost.
Nu börjar det regna igen. Det gör inget. Det här är ro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar