torsdag 24 november 2011

Garrulus glandarius


Häromdagen såg jag en flock nötskrikor flyga upp från en åker när jag körde förbi. De var en fem, sex stycken. Och en skata.

Jag har aldrig någonsin förr sett nötskrikor mer än en och en.
Upplagd av kl.
Etiketter: ,

4 kommentarer:

Kandidat Dropp sa...

Vilken fin bild du hittat. Jag tycker nötskrikor är så vackra. På Billingen såg vi ofta flera tillsammans i lövskogen. Efter det har jag bara sett dem en och en eller möjligen två åt gången ....

24 november 2011 kl. 09:28
Tine sa...

Dom är så himla vackra! Här vid min fågelmatning händer det att de kommer ett par-tre stycken.
Och just nu finns här en mängd korpar och några havsörnar att njuta av.

24 november 2011 kl. 11:03
Scylla sa...

Ja, de är otroligt vackra. Och de påminner mig om min käraste gudmor - hon har så många på sin skogstomt. Ja, då kanske det inte är så ovanligt att se dem i flock, eftersom båda ni har gjort det.

Tine: Oj, korparna här ser jag bara sväva över skogen. Och hör. Jag har aldrig sett dem nära. Och havsörnar! Tjusigt! Det har vi förstås inga här.

24 november 2011 kl. 18:08
C. sa...

Intressant! Jag har aldrig sett dem en och en och trodde att de var riktiga flockfåglar. 'Mina' brukar härja i grupper om 6-10 stycken i fruktträdgården, eller vid fågelbordet. De älskar äpplen och - så klart - nötter, men går även ganska hårt åt talgbollarna. Det mest irriterande är när de tar sig an solrosfröna - de brukar plocka upp hela näbbfullar och liksom snärta med huvudet så att de bara yr över hela verandan.

25 november 2011 kl. 20:22

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)