Fritjof & Pikanen missinassen

Sketatung ju! :)

De hönsen, de hönsen!

Jag väntade kycklingar under Noppa som igår. När jag kom ut på morgonen var det istället två kycklingar under Blåklocka. De rackarna måste ha bytt rede under ett tidigt skede. Noppa låg redan när vi åkte till Skåne och under tiden vi var borta lade sig Blåklocka också. Och inte minns jag vilket rede Noppa låg i från början.

I morse hade Blåklocka hoppat ner med sina två kycklingar och Blåsippa hade istället lagt sig på de två kvarvarande äggen. Ok, det var ju bra! tänkte jag.

När jag nu kom hem från vårdcentralen gick Blåsippa ute och pickade i godan ro med de andra hönsen. Hon hade bara varit i redet och värpt, och de två nära fullruvade äggen låg bara tillsammans med det nya. Jag tryckte snabbt in dem under Noppa. Vi får väl se om det blir något av dem.

Igår lyckades jag tabba mig ordentligt. Jag stängde in ällingarna i hönsgården och kom på först efter en timma att Noppa kanske var ute och luftade sig och därmed var utestängd från sina ägg. Mycket riktigt, i redet låg äggen bara och nere i hästhagen gick Noppa och pickade. Jag föste in henne och lyfte upp henne i redet med mycken vånda och många fula ord riktade till mig själv. Jag hoppas de inte tog skada. Ägg har ju legat utan höna rätt länge förut och ändå kläckts fram. Men man vet aldrig. Fy vad hemskt om de dött och det är mitt fel :(

Hur som helst är de nya kycklingarna precis lika bedårande som kycklingar brukar vara. Den ena är svart och den andra är svart med lite gult under hakan. Än så länge, ska jag väl säga, för det brukar ändra sig lite under resans gång.

Av de tidigare tio kycklingarna förefaller sex vara hönor. Det tackar vi för. Jag befarade först att sex var tuppar. Förra året fick vi fem tuppar på åtta kycklingar. En av hönskycklingarna är väldigt fin, liksom svart-vitprickig (något i den här stilen), och en är nästan helt svart. De två skulle jag vilja behålla. Vi får se om det går att sälja resten som en liten grupp till någon som vill ha hedemorahönor från genbank. Och de arma tupparna... ja, de går väl till slakt.


På bilden står Blåklocka med sin kyckling från första ruvningen.

Begagnat

Efter att ha studerat Blocket några dagar har jag nu kommit till skott. Jag har gjort upp med tvenne säljare om att imorgon eftermiddag komma för att köpa en vagn respektive en Tripp Trappstol.

Jag har kvar den gamla Brio kombin som vi köpte inför Drakens födelse. Jag har aldrig varit nöjd med den. Den är stor, tung, bökig, omständlig och inte av en kvalitet som på något sätt motsvarar priset vi gav för den. Nu tänker jag slå till på en Emmaljunga Scooter. Jag övervägde om jag skulle ta en enklare modell, men tänkte att det kan vara bra att kunna ta en tur på grusvägarna häromkring och kunna köra på gräsmattan, jag tror att det blir svårt med sådana där små "shoppingvagnshjul". I stort sett tycker jag att det fungerar bra att ha Nassan i sjal, men när jag är ensam med alla tre ungarna - som jag kommer att vara vid den planerade Göteborgresan om ett par veckor - så måste jag kunna sätta henne ifrån mig ibland. Att ta med Brion är uteslutet.

Det var ingen hit att vara uppe i buan utan barnstol till Nassan den här gången, därav införskaffande av en Tripp Trapp. Det är svårt att mata henne när hon sitter i knäet, hon lyckas gegga ner både sig själv och mig då, och de där små händerna är ju på tok för klåfingriga att ha i närheten av porslin och annan mat än hennes egna små specialanpassade bitar som vi brukar rada upp framför henne på bordet, därför blev det svårt för mig att äta samtidigt som de andra. Hon börjar bli farligt mobil, så det är rätt skönt att kunna ha henne i någorlunda säkert förvar i en barnstol och det är trevligare för henne att kunna sitta med oss vi bordet, om vi spelar kort till exempel, än att sitta ensam nere på golvet då.


Jag köper mer och mer begagnat. Det känns bra.

Snuttan

Om det är hyfsat väder ska jag gå ut i trädgården och rensa vidare och plantera lite, regnar det så passar jag på och städar tänkte jag igår när jag skulle gå och lägga mig. När jag drog upp rullgardinen så sken solen - men av rens- och planteringsplanerna blev det intet.

Liten Nassa är krasslig för första gången i sitt nio månader långa liv. Feber och diarré har hon, kraken. Och hon vill bara vara hos mig och snuttasnuttasnutta, även när hon slumrar till ska hon ha tutte i munnen, annars piper hon och gnäller alldeles ynkligt. Jag tar tillfället i akt och ligger med henne hos mig i sängen och läser. Jag brukar ha svårt att få till det med önskad mängd läsning annars, så jag klagar inte, trots grusade planer.

Och här är en alldeles osjuk liten Nassa. Gissa om det är gosigt att pussa på de där kinderna!

Budags

Ja, då tar jag ungarna och far upp till buan.

När det är uppehåll

Det här vädret är ju verkligen inte mycket att hurra för. Nu öser det ner igen.

Men stundomvis är det uppehåll och då är det ljuvligt att stå på verandan i doft av smultronschersmin med svalor och seglare svischande omkring en och vaggande ankor och sprättande höns på gården.

Å rensa å hå!

Nu har jag rensat över halva planteringen längs granhäcken. Den börjar bli färdigplanterad nu. Till nästa sommar bör det ha vuxit upp och ihop såpass att det inte behövs särskilt mycket rensning längre. Där. Sedan är det bara allt flyttande kvar :) Ja, så där som det alltid blir. Nä, den där blev för hög. Nä, den där trivs ju inte alls där. Nä, den där passar inte alls ihop med sin granne. Nä men, den där får ju inte plats. Nä men, den där färgen skulle den väl inte få?! Och så vidare, och så vidare.

Idag petade jag ner nåra tussar tuvtåtel (Deschampsia cespitosa), en hängstarr (Carex pendula), ett gäng vårbolmört (blådårört) (Physochlaina orientalis) och några fackelstånds (Ligularia hessei). Inte för att jag tror att det blir så tjusigt ihop, utan mest för att få dem i jorden, och den delen av planteringen är rätt fuktig, så där borde de kunna trivas. Jag får flytta om sedan. Fackelstånds sådde jag med tanke på en *host* framtida damm. Ja ja, fråga mig inte varför jag sått dem redan nu. Egentligen är jag inte så förtjust i knallgula blommor, men jag behöver (läs kommer att behöva) något stort, stadigt och robust runt dammen, så att ankorna inte rår på det i första taget. Det trevliga med stånds är bladen. Det finns så många olika roliga varianter. Jag har sått fler, men det är bara fackelstånds som kommit upp. Än. Spirstånds (Ligularia przewalskii) är nog favoriten bladmässigt och mörkbladigt klippstånds (Ligularia dentata 'Desdemona') och gullstav (Ligularia stenocephala) går inte heller av för hackor. Synd med det där knallgula bara.

Förutom Ligularia har jag tänkt mig flocklar runt dammen: fläckflockel (Eupatorium maculatum), hampflockel (Eupatorium cannabinum) och rosenflockel (Eupatorium purpureum). De är också höga och robusta. Och nu går jag och klurar på hur jag ska stå ut med det där knallgula ihop med rosa, och hur jag ska kunna fixa en övergång så att det inte stör.

Nå ja, den dagen den sorgen. Jag har ju inte ens någon damm.