Grått och grått och grått

-7° är inte mycket att bråka om, men det nöp bra i kinderna när jag gick min promenad med Nassen i vagnen. Grått, evigt grått. Varför envisas det med att vara igenmulet varenda helg? Lite vitt var det på träden, men inte alls sådana där vackra rimfrostkristaller som förra helgen, och strättornas fröställningar stod grå mot den vita snön. Större delen av promenaden försökte jag bara stänga av och finnas i rytmen av stegen för att slippa se allt det fula och slippa tyngas av den tunga, låga, våtgrå himlen. I morgon ska jag se om jag kan åka lite skidor istället.

Jag har lyckats få ut granen idag. Eller vi, snarare. Älsklingen tog ner kulor och stjärna och jag glitter och själva granen. Jag älskar sådant där gammaldags glitter, smala blanka silverremsor, men fy bubblan vad trist det är att ta ner det. De röda julstjärnorna har plockats bort från köksfönstret och på bordet ligger en ny duk, en vaxduk (sådana tarvas med Nassar i huset) inköpt på Gudrun Sjödén-rean. I morgon ska jag försöka få undan resten av sakerna. Jag plockar ogärna ner adventsljusstakar och -stjärnor, men det övriga ska det bli rätt skönt att bli av med.

Vi har spelat Africana. Först en omgång med ungarna och sedan en själva. Älsklingen har satt sig vid datorn för att utkämpa ännu ett krig med sina nätkompisar. Själv ska jag gå och lägga mig och läsa.

Mer upphetsande än så är inte våra lördagar.