Bild lånad här
Sälgen blommar och kanske, ändå, finns det hopp om livet.
När jag åkte till jobbet igår såg jag två tranor på åkern bortom denna. Och på den därefter två rådjur. Längs motorvägen ytterligare en trana och två korpar. Det räcker för att jag ska känna något slags dov glädje och tillfredsställelse.
Jag har haft en bra vecka på jobbet. Peppar peppar! Jag har faktiskt känt mig som en tillgång, som ett stöd för både under- och överläkarkolleger. Jag har känt mig accepterad, respekterad och till och med uppskattad av sköterskorna.
Idag har jag varit ledig. Sovit länge, till efter tio. Så tog jag ungarna med mig för att äta buffé på kinarestaurangen, den med fiskarna, för Trollet har längtat så väldigt efter kycklingspetten där.
Sedan satte vi oss på drop-in och lyckades bli klippta alla fyra. Det behövdes! Det blir ett par gånger om året, typ. *Host*.
I helgen måste jag ta mig i kragen och börja sätta rhizomer, plantera om, fixa i trädgården och börja putsa fönster. Det är ju det jag vill, det jag verkligen vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar