måndag 23 juni 2014

Mitt glamourösa liv som läkare


Här byter vi om, cirkus 25 ST-läkare. Krokarna på väggen brukar inte räcka till. Alla har inte ett skåp. Det var därför de där något mer färgglada skåpen baxades in och ställdes lite på hallabajen. Någon plats för dem finns ju inte riktigt. De som har de vita skåpen i raden längst till vänster, d v s de som syns i bild, har det rätt trångt kan man lugnt säga. Fortfarande har alla inte skåp. Jag har i alla fall ett. Ett av de vita, fast inte längst till vänster. Det är det enda jag har som är "mitt" på hela huset. Ingen avdelning som är min, inget rum, ingen datorplats. Till höger om mig, när jag tar kortet, finns en toalett. Rummet är med andra ord inte så stort som bilden kanske låter påskina. Mellan toan och väggen med krokarna är det inte mycket plats. Står man och byter om mitt emot toan och någon öppnar dörren, så får man sig en smocka. På min vänstra sida, när jag tar kortet, fortsätter krokarna bak till väggen ut mot korridoren. När man - som jag - byter om vid en av krokarna precis innanför dörren, så får man vara beredd att snabbt hoppa undan när någon kommer in, för då slås dörren upp i ryggen - i bästa fall - på en.

Och för all del, missa inte de snygga gardinerna!


2 kommentarer:

Mira sa...

Jamen... det passar väl med rutiga gardiner till rutiga skåp! Eller? Dra in magen!

Scylla sa...

Ja, rutigt är fint till våra randiga fångdräkter.
Men rumpan då...