söndag 12 april 2015

I väntan på explosionen


Nassen har plockat en tussilago till mig. Den står i något som är betydligt mindre än ett snapsglas. Jag hittade det på en loppis här i krokarna. Bra att ha när barn kommer in med små blommor med två centimeters stjälk - i bästa fall två centimeter. Hela vintern har hon plockat blommor till mig, mest vissna röllekor. Det är rätt trevligt att få in något levande, för omväxlings skull. Men jag känner mig en smula orolig för vad hon kommer att ta sig för i mina rabatter här framöver.

Det är igenmulet, blåsigt och iskallt. Naturligtvis! Hela veckan när jag jobbade var det förhållandevis varmt och himlen var blå. Är jag ledig så är det skitväder. Alltid. Det har ta mig fan varit skitväder i ett halvår.

Jag är på uruselt humör. Jag städar och städar och städar, plockar och plockar och plockar. Och för varje sak jag plockar undan, så har ungarna plockat fram tre nya. Jag hittar äppelskrutt på vardagsrumsbordet, godispapper på golvet, klubbpinnar vid tv:n, glasspinnar i trappan, soffkuddarna och filtar på golvet, soffan full av svärd, sköldar och pinnar och gosedjur ta mig fan överallt. Och jag skriker och gapar och skäller.

Och jag dammsuger och dammsuger, torkar golv och torkar golv, och fem minuter efteråt har Älsklingen travat in med skor och ungarna spillt överallt. Man kan ni fatta att en fullt frisk karl som inte är 50 fyllda inte klarar av att ta på och av sig skorna på hallmattan utan måste trava in och sätta sig på en stol?! Och så detta torra gräs i hela hallen för att jag inte fått göra ordentliga trädgårdsgångar (vi har inte tid, vi har inte råd, det är inte mysigt med grusgångar...). Gissa om det ska bli trädgårdsgångar här illa kvickt när förändringen är genomförd! Jag räknar med att jag kommer att få ungefär 80% mindre arbete här hemma när den dagen kommer. Det blir mycket tid att lägga på projekt som på sikt besparar mig ytterligare tråkarbete, och sedan, sedan ska jag ägna mig åt roligt arbete och få ett liv igen.

Igår städade jag precis hela dagen. Ja, utom när jag lagade mat då. Ändå hann jag bara med nedervåningen. Men fatta hur skitigt det är här hemma! Det är ju inte direkt så att jag sprungit och dammat, torkat av skåpluckor och städat ur kylskåpet, utan jag har bara dragit av det allra värsta, dammråttorna, drivorna, kladdet.

Idag har jag jag i alla fall fått sitta en liten stund - ja bortsett från avbrott var femte minut då, när Nassen har bajsat, när Nassen vill gå ut och måste ha hjälp med kläderna, när Nassen två minuter senare vill in igen, när killarna springer ut och lämnar dörren öppen och alla Mamma! Mamma! Mamma! Jag har börjat på udden i öglevirkning på min angorasjal. Den är så mjuk, så mjuk!


Och lite har jag bläddrat i ytterligare en gammal Femina som jag hade med mig från Mamma. Den här bilden gör mig av någon anledning helt lugn. Kanske för det gröna. Nu vill jag ha en fåtölj i just den gröna färgen.


Ikväll ska jag på tai chi. Kan hända är det den som hindrar mig från att brisera. För nu är det nära. Mycket nära.

4 kommentarer:

ST-doktor sa...

Välmenande råd har jag massor av, men gissar att de faktiskt inte är till någon nytta. Räcker det med: "Jag tror jag förstår" och "May the force be with you"?
Och en jättekram.

EvaP sa...

Jag förstår. Mer kan jag inte skriva, men jag hör och märker din frustration mellan raderna.

Kärlek!

AnnA sa...

Och jag vet precis. Levde under samma omständigheter med barnens pappa i flera månader innan jag fick en lägenhet. Klart värsta tiden i mitt liv.
Håller tummarna att det löser sig snabbt! Kram

Scylla sa...

Tack snälla ni! Era kommentarer är guld värda för mig <3