lördag 11 augusti 2012

Så där ja!

Nu har jag byggt ett provisoriskt hägn så att ällingarna inte kan smita in till den fiiina fru I från Östermalm i gården ovan. Hon bor här ett par månader på sommaren och då vill hon förstås att det här ska vara hennes privata lilla Skansen i form av en genuiiin gagnsby - dock utan inslag av något så obehagligt som djur - och då gäller det att vi bybor uppför oss. Eller... enligt fru I är det hon som bor här. Vi är ju rätt nyinflyttade.

Och familjen E snett ovanför kan nu spara på sin telefonräkning och behöver inte kasta sig på telefonen och meddela fru I att ällingarna är på hennes gård. De har själva berättat för oss att I:s minsann är fiiint folk, och då spar man inte på krafterna när det gäller att fjäska, krypa och ställa sig in.

Själv är jag inte helt nöjd med att en av grannarnas katt använder vår carport som toalett, men det skulle verkligen inte falla mig in att ringa och skälla ut dem eller att kräva att de skulle hägna in katten. Katter bajsar, precis som alla andra djur, inklusive vi människor, och de har knappast intellekt nog för att avkrävas mänsklig toaletthyfs. Det kan man ju uppenbarligen inte ens göra av grannen nedanför. Han brukar dagligen ses trava ut i trädgården där han ställer sig och pissar i en buske till allmän beskådan. Ett mycket angenämt divertissement för oss när vi sitter på altanen och äter middag - i synnerhet uppskattat då vi har gäster som också kan få njuta av skådespelet. Barnen i gården brukar också släpas ut för att uträtta sina behov. Däremot har jag aldrig sett frun i huset huka i någon buske. Nå ja, personligen tycker jag att livet skulle vara fattigare utan byns katter som tufsar runt här, även om de nu råkar skita i carporten. Manneken Pis därnere skulle jag däremot klara mig rätt bra utan. Inte bara för det offentliga urinerandet, utan även av andra orsaker.

Nej, vem fan vill ha något sånt här i trädgården? Hemska varelser!

Nu ska jag bara räkna på hur jag ska få till en mer permanent inhägnad som inte blir alltför dyr, alltför anskrämlig och alltför tidskrävande att åstadkomma. Till nöds ringer jag hit Pappa och Lillebror för hjälp med bygge. 

2 kommentarer:

EvaP sa...

Himmel vad tråkigt att råka ut för sådana där grannar, det är en mardröm.

Kram.

PS För mig är du bäst och jag tar ditt parti! ;)

Scylla sa...

Tack, allra käraste Eva! Du är så fin.