Och nu blire mello...

Men alltså (no offence!) hårdrock måste väl ändå vara typ det töntigaste som finns. Inte nog med att det låter för djävligt, hela uttrycket är bara så pinsamt: frisyrerna, kläderna, poserna, symbolerna, de fula smyckena... För att inte tala om headbangandet! Det är skämskudde rakt av.

Icke desto mindre... Det här är min favvis inför Andra chansen i Melodifestivalen:



- Den här är bra! sa jag
- Men mamma, du gillar ju inte hårdrock sa Draken och tittade helt oförstående på mig

Och när jag nu har sett deras version av Robin Stjernbergs You, ja, då är ju saken klar. Jag är kär i Simon Peyron*. Sorry Yohio, men Outtriggers låt är faktiskt bättre.

Och om nu en skabbig tant som avskyr hårdrock och i vanliga fall stoppar huvudet i skämskudden vid åsynen av långhåriga, headbangande ynglingar tycker att det här är sketabra, så måste de ju vara bäst. Eller hur?! :)


* Lugn, lugn! Jag går inte och trånar efter småpojkar, även om jag är kär i både Yohio (första ögonkastet, i Seremedy, han är en liten pärla gossen!) och Simon. Mina till-mig-i-trasorna-känslor är tämligen asexuella.


Det näst töntigaste - eller kanske faktiskt på delad förstaplats - måste ju vara hip hop med de där tramsiga viftandet med händerna och de pinsamt fula kläderna, töntkeporna och det skämskuddetarvande blinget.

Här är min tvåa:



Verkligen inte min stil den heller, ha ha!

Heja Outtrigger och Jem imorgon!