torsdag 21 januari 2010

Även en tusenmilaväg...


Jag skrev i mitt block som jag använder när jag inte kommer åt datorn:

Det svåra är att skaffa sig vanan. Jag har gått lilla rundan runt byn några kvällar nu. Det tar på sin höjd tio minuter. Men det viktiga är inte hur långt jag går - även om det sannerligen inte skulle skada med en timmas promenad dagligen. Det viktigaste är att jag kommer igång med vanan.

Så köpte jag skidorna och tänkte:

Promenad eller skidor. En liten liten vända varje kväll. Det kan jag göra sedan ungarna somnat. Det fungerar.


Längre hann jag inte. Dagen därpå, igår, var jag tvärskruttig. Efter tre dagar med lätt huvudvärk från morgon till kväll tillkom halsont. Och jag var trött, så förbålt trött. Det blev ingen promenad och inga skidor. Jag gick och lade mig istället. Klockan åtta. Halv nio sov jag.

3 kommentarer:

KD sa...

Det är tanken som räknas. Eller?
Krya på dig! Skidåkningen kan du ta itu med när du frisknat till.

KD sa...

Ps. Det är en väldigt vacker bild.

Scylla sa...

Tack, jag är redan bättre. Jag tror att det där tidiga sänggåendet gjorde susen. När jag vaknade var det halsonda borta.