fredag 29 januari 2010

Darling Jim


Första delen var så obehaglig, så olustig att jag mådde rent fysiskt illa. Men så är jag en känslig typ också. Men jag kunde inte sluta lyssna.

Jag blev rent irriterad över att berättelsen var så osmaklig. Jag som slutat läsa deckare för att jag är så less på alla excesser i våld och tortyr och alla extrema avarter.

Den följde mig i drömmen, bet sig fast i mina tankar, invaderade min hjärna. Men antingen vande jag mig, eller så blev den mindre olustig med tiden. Egentligen rätt fascinerande. Annorlunda. Inte vad jag brukar läsa. Definitivt inte! (Ja, bortsett från att jag brukar tilltalas av det övernaturliga draget, då)

Jag ångrar den inte.


Det skulle vara intressant att höra vad någon annan tycker om den.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har den som badkarsbok nu. Återkommer med omdöme :)

/Siv

Scylla sa...

Finemang! Jag väntar med spänning :)