De profundis...

Jag är trött. Och rädd. Vad är det här? Håller jag på att bli sjuk igen? Är det bara min kropp som försöker tala om för mig att nu får du faktiskt ta det lugnt och vila under helgen så att du orkar?

Kroppen småvärker. En diffus småmolande huvudvärk. Irriterade ögon. Fortfarande halsont, det är fyra veckor nu. Jag känner mig bakfull och osoven, trots att jag fortfarande inte druckit en droppe alkohol i år. Trots att jag sov tio timmar igår natt och åtta i natt.

Det får inte vara en ny utmattningsepisod på gång. Inte nu. Jag måste orka jobba, göra bra ifrån mig, orka nu när jag har fått möjligheten att dra in de här extrapengarna.

Jag behöver nya glasögon, efter att den galna stafetten slarvade bort mina. Sedan nästan ett år går jag i mina gamla. Jag behöver progressiva och de kommer att kosta runt 9 000. Fibern kopplas snart in, 20 000. Jag behöver en ny telefon, vad kan det gå på, 3000 om jag binder mig? Jag måste köpa nya sommardäck, 5-6000? Det är en spricka i mattan i duschen och jag har inte lyckats få hit någon mattläggare. Jag har lagt i silikon i sprickan, men jag tycker att det börjar lukta unket där inne Har det blivit vattenskador? Antingen måste golvet läggas om (vad kostar det?) eller så måste jag såga itu och forsla ut det förbaskade ickefungerande hörnbadkaret uppe i badrummet och få dit en duschkabin, så att vi kan duscha där istället. Vad kostar det? 4-5000 med rörmokare säkert. Jag behöver byta två blandare och rörmokaren behöver hit och laga utomhuskranarna, båda är trasiga. Tapeterna är helt sönderrivna i barnens rum, det behöver tapetseras om. Staketet måste lagas. Jag måste leja någon som gör en ny dörr till hönsgården. Köksfläkten behöver bytas och det är bara en tidsfråga innan spis, ugn och mikro pajar, de är typ uråldriga. Och det är mer. Mycket mer.

Snälla, säg att det inte är en ny utmattning på gång! Säg att jag bara är extra trött efter de första dagarnas anspänning! Säg att det blir bättre nu när ljuset är på väg tillbaka! Säg att jag kommer att orka!