lördag 8 augusti 2009

Nonooos


Vår gotlandskanin Vitnos är fantastisk. Maken till kavat och trevlig kanin får man leta efter. Han är nyfiken, sällskaplig och tämligen orädd. Han är uppenbart förtjust i katterna. Hoppar efter dem när de kommer och nosar genom gallret. Katterna nosar tillbaka och stryker sig mot honom. När vi – och i synnerhet Älsklingen – kommer ut, hoppar han runt, runt runt i hagen och verkar tydligt glad och nöjd över sällskapet.

Han är köpt från en kvinna med genbank, men är inte märkt. Vi tyckte inte det var nödvändigt, eftersom vi ändå inte planerar att avla.
Gotlandskaninen är en lantras, och har alltså inte avlats fram för att vara söt, utan hållits för att den varit tålig, lätthållen och givit lättproducerat köttillskott.

Vi ska dock inte äta upp Vitnos, utan har honom för att vi tycker att han är söt och trevlig. Nonooos är vad Trollet kallar honom.

4 kommentarer:

imseh sa...

Vad fint fläckig han är. Liksom dalmatiner-ko-stuk. Eller indianhäst!

Basilika sa...

Vitnos Sotnos! Jag hade en vadurskanin som var hur tam som helst. Han sprang omkring fritt i var (inredda) kallare och var sa sallskaplig sa. Pa sommrarna sprang han ibland fritt i tradgarden och sa skramlade vi med matburken pa kvallen sa kom han hoppande och sa stangde vi in honom for natten.

Kommer ihag hur du berattade om er kanin och hur han klarade sig fran allt for nargangna besok fran er grannes hund. Verkligen kavat!

EvaP sa...

Tack för att jag fick komma hem till dig. Och du...du jobbar inom vården - jag kan se hur alla genast tror något helt annat än ditt yrke.

När jag säger att jag arbetar skift tror alla att jag jobbar inom vården med tankarna på undersköterska. Någon blev förbannad när jag sa att de hade förutfattade meningar.

Det ska bli roligt att läsa dina texter och se dina bilder på ett och samma ställe.

fiberfrossa sa...

Å vlka sööötnosar! Förlåt, nonoosar.