Utanför fönstret är en idegranshäck. Fin, förvisso, men det blir lite mörkt. I fönstret gula gardiner à landstinget, en halvvissen fredskalla i en kruka samt två tomma ytterkrukor, en vit och en mörkgrön. En tom bokhylla. En mörkblå soffa. Ett litet runt bord. En stålrörsstol med armstöd. Ett skrivbord med dator. En inramad affisch med något Provenceaktigt motiv samt en tavla i gult med spräckt glas.Tja, vad säger man?
Det är ju inte så lyckat med en soffa i ett rum där man ska ha samtal. Jag får sitta endera i kontorsstolen eller i den fula stålrörsstolen. Det innebär att jag hamnar högre än patienten. För att gojsa ner sig i soffan med patienten är uteslutet, och att bjuda patienten en ful stålrörsstol samtidigt som jag själv vräker mig i soffan likaså. Jag har påtalat problemet. Jag tvivlar på att det kommer att lösas under den månad jag är kvar.
Jag köpte i alla fall lite växter till fönstret, våreld i en snäll gul färg med inslag av aprikos, för att passa till gardinerna, och något gröngrönt lite rufsigt, och så anständiga ytterkrukor att ställa dem i. Tåliga saker som förhoppningsvis ger lite solkänsla. Jag tog med lite böcker och ställde i bokhyllan - ja, facklitteratur förstås. På bordet har jag lagt tre snäckor, två kauri och en sådan där rosavit "taggig" sak. På skrivbordet står ett kalejdoskop och en trollstav. Jag har också tagit med en liten vas som jag ska sätta vitsippor i, men i morgonens snöglopp tappade jag lusten att kliva ur bilen och plocka en bukett, vilket jag hade planerat. En annan dag. Jag ställde in de tomma krukorna i bokhyllans underskåp. Där får jag förvara min jacka också, det finns ingen garderob och inga krokar. Jag ska ta ner den hemska tavlan med sprucket glas. Mycket tydligt sprucket glas. Det ser så illa ut. Usch!
Jag hoppas att expen i alla fall ser lite mer inbjudande ut nu. Eller åtminstone mindre motbjudande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar