Jag köpte den strax efter att den kom ut som pocket - kan det ha varit förra våren? Det var då jag insåg hur illa det var ställt med mitt läsande. Jag kom inte igenom den. Om jag inte kan läsa om Mma Ramotswe, då kan jag inte läsa. Hon har tidigare varit räddningen när läsandet gått i stå.
Jag hade läst ungefär halva, men förstås glömt det mesta, så jag läste om den från början. Jag blir alltid lugn, varm och glad i magen av Mma Ramotswe.
There are not enough trees in this part of town, thought Mma Ramotswe, as she searched for somewhere to park her tiny white van. That was the trouble with those new developments: the first thing builders did when they arrived to start their work was to cut down all the trees. Then, even if they planted new trees, it would take years before there was enough shade to cover a person, let alone a vehicle. Some people resorted to shade netting, wich provided shelter from the sun, but ultimately there was nothing to beat the shade provided by a tree; leafy, natural shade that made patterns on the ground.
Och se bara, vilket under av klokskap hon är, Mma Ramotswe. Eller kanske snarare herr McCall Smith.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar