Ett fulminant dille inkluderande GPS-styrda smågrisar kan förgylla även den tristaste morgon.
I förmiddags lyckades jag böja en nyckel, så pass att den gick av när jag försökte räta ut den. Ja men vad är det för kvalitet på nycklarna nu för tiden? Jag gick till sekreteraren och bekände mina synder och utrustades med ett nytt exemplar. Efter en timma hade jag böjt den också. Nu vågar jag inte gå tillbaka igen. Hon kommer att tro att jag är galen. Jag har på drygt fyrtiosex år inte böjt en enda nyckel, och nu lyckas jag med två på två timmar :(
Och apropå dille så är jag uppenbart föga förtroendeingivande. Dels lyssnar jag på hjärtat på höger sida. Det vet väl alla att det sitter till vänster. Dessutom säger jag delirium, så patienterna tittar misstänksamt och rättar mig: dilErium! Men ni ska se, snart lär jag mig, kanske till och med att säga CitAdon och Simvastin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar