fredag 21 maj 2010

Kort


Det är så enastående vackert så här års. Ljuset är underbart nu, klockan halv tio på kvällen. Det är fortfarande helt ljust, men med ett rödaktigt skimmer över det nygröna. Fåglarna "sjonger så man blir yr" och det är som det aldrig blir natt för dem.

Jag trivs otroligt bra i öppenvårdspsykiatrin. Där finns tid för möten. Och då menar jag möten. Och det är så otroligt häftigt att någon. Det är förmån att få bli insläppt i någons inre, i någons svaga. Och jag tror att det är det som är min styrka. Att nå in.

1 kommentar:

Anonym sa...

Men så underbart. För dig och dina patienter. Precis den inställningen önskar man alla läkare, den nyfikenheten och arbetsglädjen. /Susanne